Branta och blöta förlustelser

Cykla har inte varit några problem att göra på tre månader. Värre är det att släpa och skjuva cykeln över bergknallar och andra ocykelbara hinder, det gör ont efter ett tag i skuldran. Men varför gör jag så, när jag ska cykla? Det är ju därför jag har cykeln med mig för att cykla! Bra dumt kan tänkas, att gå med cykeln, men vad gör man när turen “bjuder” på dylika förlustelser som branta stup och stigar omvandlade till världshav?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.