Etikettarkiv: kaffe

cykel, dryck

Reglerna

2 kommentarer

Varje sport måste ha regler. För annars är det ju ingen sport om det går att göra lite hursomhelstliksom. Dessa regler måste följas av en sann cyklist, av alla som vill kalla sig för cyklist, eller av den som på något sätt cyklar tillsammans med mig.

Dessa regler tillkom på allmän begäran på Twitter av bland annat Jörgen, att han ville att jag skulle formulera en regel för huru sprätta uppför backar. Sagt och gjort. Men jag började med det viktigaste först, och hans önskade regel blev först nummer 11.

Regel #1: Cykla snyggt

Bär alltid hela och rena cykelkläder när du cyklar. Vid målgång eller på slutet av ett träningspass, dra upp blixtlåset och rätta till klädseln. Du är cyklist, inte en uteliggare eller söderhipster. Cyklar du i grupp, ska det vara raka snygga led, det är ingen apcirkus det här.

Regel #2: Kramas i trafiken

Var vänlig mot dina medtrafikanter, även de som ser dig som sin mottrafikant. Peka aldrig finger, vinka istället glatt som om det vore din bästa kompis. Dunka aldrig på ett motorfordon. Undantaget är om motoristen kört på dig, eller varit så nära att du vinglat till. Se då till att det blir en dyr och en rejäl oreparerbar buckla.

Regel #3: Den som inte har fikat, har inte cyklat

Fika är obligatoriskt vid ett träningspass. Här finns inga undantag. Det ska ske i direkt anslutning till passet. Det duger inte att åka hem och fika.

Regel #4: Gnäll inte som en fotbollsspelare

Asfalt är mjukare än gräs! Kan du stå och prata efter en vurpa samt att du inte slagit i huvudet, cykla vidare. Visa Johnny Hoogerland och hans 33 stygn respekt (TdF 2011, taggtråd). Håna Zlatan & Co som gråter efter mamma och bärs ut på bår efter att ha snubblat på en mjuk gräsmatta.

Regel #5: Inga ventilhattar

Cykeln får aldrig vara utrustad med ventilhattar. Inte heller kukringen runt ventilen är ett godkänt bojsänke. Möjligtvis får ventilhattar begagnas under vinterhalvåret på vintercykeln tillsammans med dubbdäck och då ska ventilhattarna vara gula. Ingen annan färg är godkänt.

Regel #6: Vin före cykling och öl efteråt

Inte tvärtom för guds skull! Människa, du är väl inte alkoholist? Vin innehåller goda antioxidanter du har nytta av när du ska cykla. Öl innehåller snabba kolhydrater som din kropp skriker efter efter ett pass. Spelar ingen roll hur hårt, snabbt, långt eller länge du cyklat. Denna regel gäller alltid.

Regel #7 Du må icke äga en hybrid

Du skall ej heller offentligt i tal eller skrift, nämna ordet h*br*id . Rör aldrig någon annans hybrid, hjälp den förtappade in på den rätta vägen istället. Ytterligare förklaring är fullständigt överflödigt.

Regel #8: Meka bara med verktyg från Park Tools

Dina älsklingar är värda det bästa, det innebär att du enbart får meka med verktyg från Park Tools. Har du inte råd att köpa deras verktyg, lämna in cykeln hos din LBS och skaffa ett jobb till, så du får råd.

Regel #9: Fika innebär kaffe med tilltugg

Te, cola eller andra koffeinhaltiga drycker är inte godkända och räknas inte som fika. Latte, espresso, americano, bryggkaffe – allt är godkänt som är gjort på riktiga kaffebönor. Därmed är frystorkat kaffe strängeligen bannlyst! Krav på kvalisort av tilltugg föreligger ej. Ta det du gillar helt enkelt, ju kladdigare desto bättre.

Regel #10: Helga hjulafton

Den är helig. Även om du inte cyklar denna dag, dricker ett cykelvin eller ett cykelöl, må du tänka på cykling minst en gång varje kvart. Gärna högt inför dina medfirare.

Regel #11: Cykla smart

Sprätter du förbi andra, så behåll tempot. Det ger inga pluspoäng att krokna halvvägs, utan du ses bara som ett hopplöst fall. Cyklar du förbi rödljus och bryter mot trafikreglerna för att komma först, räknas det som doping. Doping är fusk och hör hemma hos hockeyspelare.

Regel #12: Distans anges i (svenska) mil

Det är bara amatörer och motorister som anger sträckan i kilometer. Hastigheten som anges är rullsnittet – det är helt oväsentligt vilken max- eller marschfart du haft. Outbildade löpare anger farten i minuter per kilometer och får aldrig användas.

Regel #13: Respektera Velominatiregel #5 och #9

Dessa två regler från våra vänner på Velominati är essentiella för all cykling, läs mer: http://www.velominati.com/the-rules/

OBS! Detta är högst privat, och har ingenting med onämnda cykelklubbar att göra.
dryck

Vilse i semlan

Lämna en kommentar

SemlaDet blev en semeltur från Farsta i lördags, och vi var 27 cyklister vid samlingen som jag delade in i två grupper. En som skulle köra lite längre och snabbare, och så jag med alla-ska-med-tempot.

Vi skulle köra bakvägen och på för mig nya vägar så jag fick ta de andra i klungan till hjälp för att hitta. Men bara att det inte var någon som kunde hela vägen, utan någon kunde en stump här och någon annan där. Så det blev många stopp för att rådfråga varandra.

Tajmingen var perfekt, bara cirka två kilometer från Rosenhill, kom den snabbare gruppen och swischade förbi. Men lugn, semlorna räckte till oss med. Och det var inte vilka semlor som helst enormt massa god grädde på, samt att de hade wienersemlor. Slurp!

Dock var min grupp på 17 personer stundtals väldigt odisciplinerad och när jag låg högt upp i klungan, såg jag inte vad som hände där bak. Men Anette tog i så det hördes längst bakifrån med helgens bästa kommentar: “DET SER FÖRJÄVLIGT UT HÄR BAKIFRÅN”. Varvid jag kollade bakåt och mycket riktigt, med bästa vilja kunde jag skönja fem led, annars var det nog en fet röra bara. Bara att ryta tillbaka och styra upp “TVÅ LED… INGENTING ANNAT”. Samt ett tack till Anette för att hon håller koll på mig. Ögon i nacken är inget jag har.

dryck, velo noir

Autentisk vätternträning

Lämna en kommentar
Caroline, Elin, Mikael och Elin laddade inför regncykling

När Elin kallar är det bara att ställa upp. I lördags var det dags för hennes sub12-grupp att träna och jag la mig förstås i och ritade ihop en runda där målet var mer än 15 mil och fika vid Saltå kvarn. Allt gick bra dit och hummusmackan var lika god som alltid. Men sen började problemen. Först ut var Caroline som inte kunde växla ned bak. Hon försökte och försökte och tappade fart. Vi stannade och jag drog och drog i vajern och jag fick ned kedjan manuellt. Väl vid Mörköfärjan där färjekarlen snällt körde en extratur så vi slapp vänta 25 minuter på nästa, såg vi att vajern hade fransat upp sig på flera ställen. Lika glad som alltid utbrister Caroline “första gången jag får ringa pappataxi“.

På väg mot Ösmo började regnet tillta men inte värre än att vi fortsatte utan regnkläder. Väl där fyllde vi på vatten och tog på oss regnjackorna då det hade börjat regna ordentligt. Men då ville Elin inte åka med längre. Hon hade tappat all ork men jag övertalade henne att åka med till Västerhaninge då det därifrån går fler tåg per timme än från Ösmo. I Västerhaninge valde ungefär hälften att ta pendeln men efter en microsekunds tvekan valde jag att trampa vidare hem. Hellre vara blöt och varm på cykeln, än blöt och kall på pendeltåget. För blöt var jag. Redan efter tio minuter i den nya klubbregnjackan kände jag hur det skvalpade i ärmarna! När jag höll upp handen för att göra stopptecken, kände jag hur det rann vatten utefter armarna! Vilken skitjacka! Troligen är ventilationen i armhålorna för stora, att det är där det läcker in. Den får duga som en dyr vindjacka.

Det blev totalt 16 mil, varav de sista 9 milen i ösregn. Bra träning inför Vättern, vilken jag inte ska köra. Mer om det en annan gång.

dryck, hälsa, träning, velo noir

Har du inte fikat har du inte cyklat

Lämna en kommentar

Cykling och kaffe är så förknippat med varandra att jag brukar säga att har du inte fikat har du inte cyklat. Fler av personerna på bilden har inte cyklat, trots vad bilden säger. När ett fåtal av oss åkte och fikade efter gårdagens härliga runda på 9 mil med 28,2 i snitt i 21 graders värme – åkte vissa hem till viktigare ärenden och några satt på Huddinge sjukhus och väntade på röntgen.

Alla mår bra. Så bra att de grämer sig för att de inte fick fika och därmed inte cyklat. Men lugn, jag kan gå i god för er. Ni har cyklat och det med bravur. Trots att ni inte fikade. Hoppas få se er på träningarna snart igen!

cykel, dryck, velo noir

Ledarskapets fördelar

Lämna en kommentar

Tydlighet är det positiva omdömet jag oftast får höra om mitt ledarskap. Både på jobbet och på träningen. Även om alla inom klubben inte uppskattar mitt ledarskap, så fick jag idag inte bara muntlig uppskattning, utan fysisk. Och nu menar jag inte att jag fick skjuta på två flickor med en hand på deras rumpor när de var trötta. Utan riktiga grejer liksom. Först var det Carina som kom med en bunt bars med presentsnöre runt. Det var som tack för att jag tvingade i henne en bar i onsdags när hon bonkade.

Muta #1 från Carina

Tillbaka på Farsta gård efter dagens nybörjarträning, bjöd Valentina mig på bakelse, kaffe och öl. Som om det vore det mest naturliga i världen, tog hon fram ett tårtljus ur en tändsticksask som hon förvarat i ryggfickan hela cykelturen, och tände på. Snacka om seriös överraskning!

Muta #2 från Valentina

Ibland känner jag mig som en jobbig ledare, som tjatar, övertalar och tvingar mina medcyklister att växla till bättre växel, inte avbryta träningspasset samt äta och dricka. Men så kommer sånt här som uppskattning för att jag just är en finne i röven på dom.

Fick jag hångla då? Nej, det erbjudandet fick jag aldrig. Men det närmaste jag kom var när jag lånade ut min Symbicort till Camilla som fick svårt att andas.

Tack flickor och alla andra som visar uppskattning för det jag gör!

cykel, dryck, kultur, velo noir

Hipp hipp käftsmäll

Lämna en kommentar
dagens bästa present stod Jonas för

Tidigt på morgonen strömmade förutom de obligatoriska grattisposterna på Facebook – för hur enkelt är det inte att gratta nån nu när vi har Facebook? – till rabatterbjudande med grattis från diverse företag. Min födelsedag verkade arta sig bra.

Sen kom mejlet som hjälpte mig att definitivt fatta beslutet om jag inte ska leda Farstas sub12-grupp på Vätternrundan. Det hjälpte mig även att fatta beslutet att inte starta över huvudtaget. För tydligen ansågs jag inte vara officiell ledare förra året enligt ledaransvarig. Det spelade ingen roll att platsansvarige godkände inköp av ledarkläder, inte heller att styrelsen bjöd på både årsmötesbuffé och Ålandsresa förra året. Jag var ändå inte “auktoriserad” ledare och kunde därför inte åtnjuta de förmåner en ledare har som att få ersättning för ledarkläder eller utlägg för slangar till punkterande cyklister, bars till bonkade cyklister eller snabblänkar för avtrampade kedjor. Bra! Hädanefter får de de som inte är utrustade klara sig på egen hand. Jag har inte råd att dela med mig av mitt eget förråd. Så mycket för den uppskattningen på födelsedag. Tack!

Sen blev det bara bättre! Bästa Jonas bjöd på lunchbuffé på cykelhaket nummer ett, Bianchi Cykel & Café.

Även om jag var den enda som var cykelklädesklädd, så kändes det hemma liksom. Tack bästa Jonas.

Lite senare kom det fem tårtor till kontoret för att fira… näe, inte mig egentligen. Men vi kan väl låtsas det? det var för att vi från idag inte längre är en egen resultatenhet, utan nu ingår som en avdelning i det stora Verket.

Dagen är inte slut än, men gubbjäveln fyller inte jämnt, så något födelsedagshångel är väl inte att vänta.

cykel, dryck, velo noir

Utbildning för fikaledare

2 kommentarer
Håkan, Ulf och Robert kör hårt med teoridelen

För några veckor sen var vi på fikaläger på Mallorca, vilket jag skrev om för cirka en vecka sen här på bloggen. Nu har turen kommit till fikaledarna. Det är viktigt att en fikaförening som Fredrikshof har välutbildade fikaledare så det inte händer olyckor runt fikabordet.

Dagens kurs hölls hos Bike Village ute i Orminge som välvilligt lånade ut delar av sin cykelbutik. Robert och jag hade missförstått det hela, och hade cyklat dit ut! Självklart skulle vi tagit varsin enskild bil, fikaförening som vi är. Fyyyy på oss.

Kursen innehöll fyra block, och vi började med klubbkunskap och vad det innebär att vara fikaledare i Fredrikshof, förmåner, skyldigheter, policy och försäkringsfrågor mm.

eder kära bloggare övar på bakelseintag
Foto: Robert Hultén

Block nummer två avhandlade före, under och efter fikat där vi trycker på genomgången innan fikat, säkerhet, teknik och taktik vid kakbordet.

Efter lunch kom ett pass om träning och teknik, dels för den enskilde och hur man gör fikat intressantare och roligare, grundläggande näringslära, olika fika- och bakelseövningar för att göra fikat mer omväxlande och rolig för våra deltagare.

Det var en mycket givande kurs och det var kul att få träffa andra entusiastiska fikaledare. Jag ser redan fram mot del två av kursen, och det har viskats om att den ska genomföras på ett rosteri.

cykel, dryck, träning, velo noir

Cykla med någon annans ben

Lämna en kommentar
Caroline i andäktig väntan på Myrans genomgång

Ett säkert vårtecken är att landsvägsträningarna börjar, och igår var det alltså dags. Trots att termometern visade på minus två någon timme före den nya samlingstiden klockan nio, räknade huvudledaren “Myran” ihop inte mindre än 70 cykelsugna entusiaster vid Farsta simhall! Då ska ni veta ni som inte vet, att Fredrikshof har träningar på flera ställen runt “stan”, så totalt en träningsvecka kan det vara flera hundra som samlas runt om i storstockholm. Vi ska även minnas att träningar har genomförts hela vintern, men nu är det landsvägspremiär.

Som vanligt delade vi in oss i flera olika fartgrupper, beroende på tillgång till ledare, och jag tror vi var minst sex ledare. Jag kan ha fel. Jag och Mika samlade ihop 13 sugna nybörjare för att lära dom den ädla konsten att cykla i grupp. Mika tog täten och körde master ner till ECI-milen i Huddinge, den som jag och Caroline inspekterade för två veckor sen. Nu var all dödsis borta, utom på ett ställe. Men istället var det en förskräckligt massa dödsgrus på cykelbanorna.

Mika redogör hur tvåpar går till.
Jag min slarver har kastat handskarna.

Väl framme vid ICE-milen, förklarade vi för alla spänt lyssnande nybörjare hur tvåpar går till, vilket vi sedan praktiserade tre vändor. Sen körde vi jaktstart fram och tillbaka, och det var då jag noterade att det här inte alls var samma ben jag hade på Mallorca under veckan. Det måste ha skett en hemsk förväxling någonstans! Jag måste helt enkelt fått någons annans ben. Därav uppstår frågan; vem fan cyklar omkring med mina superpigga ben?!

På hemvägen körde vi grupptempo och det gick ju bra, trots någonannans ben (mutter morr). Och som vanligt avslutade vi med fika på Farsta gård och jag tog den superba raggmunken med fläsk.

Vi hade inga incidenter mer än en punka i foten av Farstakrossen. Det måste ligga en förbannelse i den kurvan, många har fått punka just där. Lite komiskt kanske, då det är i foten av sista backen på alla träningsrundorna. Dock så lärde sig två killar den hårda vägen att tunga hybrider inte var optimalt, de kom hopplöst efter i varje backe. Men alla var med hem! Vi lämnar ingen bakom oss på nybörjaträningarna.