Etikettarkiv: Karlstad

Heja Sverige

För en vecka sedan tog jag fram Surlyn för att gå igenom den inför dagens evenemang. Den var fortfarande lerig sedan singlespeed mästerskapen i september. Redan där borde jag reagrat och tänkt till. Men det kom först idag halvvägs på det första av tre varv på den fem kilometer långa banan, som jag påminde mig själv, att jag bör cykla singlespeed lite oftare än en eller två gånger per år. Lite framförhållning hade jag dock, hade med mig ett kalasbra liniment, Linnex. Fyra drag på korsryggens muskler, så kunde jag ge mig ut på de andra två varven. Men det var lite svårt att hålla redan på vem som ledde och vem som var sist och vem som till slut blev svensk mästare, mästarinna respektive juniormästare. Det är då vi ska komma ihåg att det inte är en tävling, det är ett event!

Miljöbov

Nu när Klonen fyllt sexton åker han inte gratis på tåget längre. Resan till Karlstad skulle bli för dyr för min plånka så gamla Säfflebuss fick bli ett godtagbart ekonomiskt alternativt. Tyvärr till bekostnad för miljön, men vad ska jag göra när tåget kostar mer än dubbelt så mycket som bussresan? Och så hemskt var det inte att åka buss, tog bara en timme längre. Men måste Säfflebuss byta till ett så töntigt engelskt namn? GoByBus – hur töntigt låter inte det? Säg det lite slarvigt och fort så låter det som Gobibuss, bussbolaget som kör i Gobiöknen.

Försenad julklapp

Fick en försenad julklapp av syrran imorse när jag vaknade. Blev så glad att det kändes i hela kroppen. Har burit den närmast hjärtat hela dagen. Som komplement till julklappen bär jag tjock tröja och inmundigar whisky och esberitox. Syrran är dock kvar hemma i Karlstad, och jag är här i Stockholm. Men tack ändå syrran! Hade varit fint om du vänt dig om och tvättat händerna när du hostade vid matlagningen.

Barndomens dofter

Stod och väntade på syrran på stan, och blev då påmind om de två lukterna som hänger över Karlstad. Sakta försjönk jag i tanken tillbaka till barndomens lukter där man beroende på var man var i stan och på vindriktningen, kunde känna doften av något gott eller lukten av något äckligt. Ibland kunde man till och med få en blandning av de båda, vilket var en spännande blandning.

Syrran kom och fick mig tillbaka till nuet, och där kände jag de båda lukterna på en gång. Kände den där spännande blandningen av en god doft och en äcklig lukt. Det var den goda lukten från Löfbergs kafferosteri och den äckliga lukten av nitrit från Skoghalls pappersbruk. Snacka om en blandad doft; nyrostat kaffe blandat med skit! Jag klarar mig bra med bara den ene.

Det vilar en förbannelse

Klonk klonk poff pysh… så försvann både olja och luft i vänsterbenet på framgaffeln i ett försök att besegra ett dike. Bottenskruven hittades i mossan, men gaffeln hade tappat all sin funktion som just dämpare. Pumpade upp högerbenet så den fick jobba hårdare så turen kunde fortsättas.

När jag cyklade här i påskas fick kassetten stryk så två klingor var obrukbara. Det åtgärdades iofs med en träbit och ett hammarslag hemmavid. Men så på dagens tur var det alltså dags för fältmekning igen. Det måste vila en förbannelse över I2-skogen i Karlstad. Vet inte om jag vågar ta hit cykeln någon mer gång.

Traditionsenlig hjul

Julen ska firas hos syrran i Karlstad, så det var bara att packa ner Surlyn i cykelväskan och kånka den på tåget. Resan gick bra, konduktören var kreativ och öppnade den annars numera oanvända expressgodsavdelningen.

Det har blivit av en tradition att cykla på julaftonens morgon. Härlig känsla att trampa ut tidigt med tomteluva under hjälmen och träffa vänner och cykla helt kravlöst. Enda “kravet” är att man har skoj och att man dricker glögg ur den medhavda termosen. Det blev en trevlig tur med kâlstapôjkera som även medbringade lite whisky on the rocks, då det var mycket is på pölarna och på berghällarna. Inget luxerande, knäskydden fungerade fint som skridskor. Med andra ord en vanlig hjulaftonsmorgon mitt i verkligheten.

Åtta äggkoppar senare

Tog fredagen ledigt från jobbet, för att vi skulle runda av snyggt. För att avsluta och skiljas som vänner. Men middagsdejten svek och flydde från stan. Det var tur jag inte åkte tåg för 800 spänn, utan fick skjuts fram och tillbaka.

Med mig hem fick jag ingen vänskap, utan åtta äggkoppar från Ikea. Sextio mil och sextio timmar för åtta äggkoppar. Jag kan lova, det var inte värt det.

Surrogatcykling

Bortrest och cykellös. Funderade ett tag på att släpa med en cykel, men det verkade så bängligt. Istället tillägnas denna helg åt själslig rehab, till skillnad från de sju senaste veckornas fysiska rehab. Det går sådär. Eller egentligen inte alls. Det går fullständigt åt skogen.

Tar till lite hjälpmedel för att komma så nära cyklingen så mycket som möjligt i min själsliga rehab. Vad passar då inte bäst med cykelvin, i brist på cykel och cykling? Är nu inne på andra “varvet” på två dagar. Till veckan ska jag börja cykelpendla igen. Då behövs ingen surrogatcykling på flaska längre. Jag får ju äkta vara!

Mina 15 minuter

Som jag tidigare nämnt skulle jag figurera i en tidning med anledning av en hemsida jag gjort. I torsdags fick jag inte bara halva sidan två i Karlstads Tidningen, jag hamnade även på första sidan högst upp. Bilden är tagen av Elin i Malmköping, och är väldigt bra. Artikeln finns att läsa här i pdf-format.

Anledningen till detta är att Karlstadsbuss idag får ett nytt busslinjenät och journalisten på tidningen hade snokat upp min hemsida om Karlstadsbussar. Själv tycker jag den är medioker, bara massa inskannade tidtabeller, kartor och andras bussbilder. Men tycker andra den är bra, så är den väl det.

Som om inte det vore nog, var jag alldeles nyss med i P4 Radio Värmland i direktsändning. Känns konstigt att få massa konstiga frågor som varför man samlar på tidtabeller och vad man gör med dom. Mitt svar var att människan var samlare innan den blev jägare och att jag har mina tidtabeller i en låda. Vad ska jag annars svara, höll på och säga att jag gör nåt riktigt kinky med dom? Nu har jag iallafall fått mina 15 minuter av kändisskap.