Vänner

Inte lika många vill bli vänner med mig på Facebook som med Bill Gates, men förty får det mig att fundera på vad en vän är. Både i det verkliga livet och på internet som Facebook. I det vekliga livet är det enkelt, en vän är någon jag kan lita på, som jag kan anförtro mina innersta känslor och det stannar mellan oss. En vän är någon som stöttar mig när jag behöver stöd. En vän kan även vara någon som säger ifrån när jag gör fel. Helt enkelt en vän som alltid är ärlig och uppriktig.

På internet är det lite annorlunda. Särskilt då på Facebook, där det verkar som alla blir lite “vän” med med kleti och pleti. Lite hur som helst liksom. Jag tycker det är svårt att dra en gräns vilka jag ska vara “vän” med på Facebook. Åtminstone bör jag vara vän med de jag är vän och bekant med på riktigt. De jag umgås med hyfsat flitigt med några gånger om året. Som barnen och ledarna på ungdomslägret i Malmköping. Men sen börjar det bli svårt. Ska jag bli vän med gamla skolkamrater? Varför inte, det är ett bra och mycket enkelt sätt att hålla den minimala kontakten med varandra. Hur göra med folk som jag inte varit skolkamrater med eller aldrig träffat? De jag tjattar med flera gånger i veckan får vara mina vänner. Hur ska jag göra med arbetskamrater? Ska alla på min division vara mina vänner? Inte lätt det. Där försöker jag dra en gräns vid sådana som jag iallfall har en regelbunden yrkesmässig kontakt med, så det blir inte alla. Varför bli “vän” med kollegan i Målilla eller Jokkasjärvi som jag aldrig träffat eller ens pratat med på telefon eller haft korrespondens via e-post med? Cheferna då, hur göra med dom? Där har jag satt gränsen till nej tack, jag vill hålla lite distans till cheferna, de behöver inte, eller ska inte ha insyn i mitt privatliv. Där går gränsen.

Det är inte lätt det här att försöka definiera vad en vän eller en ickevän är. I verkligheten är det avsevärt mycket svårare. För mig handlar det absolut inte om att ha så många vänner som möjligt på Facebook när jag dör. Det händer att jag till och med tar bort några som “vänner” ibland. De som är kvar, ska vara sådana personer där jag kan stå för att vi är vänner. Och det är inte lätt. Men jag försöker iallfall.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.