Att vinna en tävling är inte så svårt, det är bara se till att vara bäst. Hur enkelt som helst. Men att vara absolut officiellt bevisat sämst är svårt. Till det krävs det taktik och rävspel. Vi spelade uruselt i vår serie och förlorade alla matcherna. Jag har sett både Jonas och Hampus spela mycket bättre cykelpolo, men idag var det som bortblåst. Kanske för den brutala spelstil som KCR bjöd på i första matchen, med flera frontalkrockar. Som i och för sig straffade dom själva när en av deras spelare drog i backen utan hjälm. Vid finalerna blev det en DFL-match, och motståndarna från den andra serien var så dåliga att vi höll på att vinna, trots att vår taktik var att så fort vi fick bollen, bara skjuta iväg den. Vart som helst. Och det blev mål på det “panikspelet” flera gånger! Vi fick helt enkelt skärpa till oss och spela sämre än sämst för att lyckas släppa in mål. Så nu kan vi titulera oss Sverige sämsta på cykelpolo!