En dag på gymmet

Är det du eller jag som gått fel, frågade jag tjejen vid handfatet när jag klev ut ur toaletten. Hon stirrade på mig chockat så jag själv blev väldigt osäker. “Är det jag som gått fel”, tänkte jag.

Jag föreslog att vi skulle gå ut och kolla skylten på dörren. Därute jämförde vi de båda skyltarna på de två dörrarna. Helt lätt var det inte, men på den andra dörren hade figuren på skylten en minikjol som var svår att se om man inte tittade noga.

Den borde passa dig, sa jag och nickade menande på hennes klänningsliknande klädsel. Varför man nu har en klänning på sig på gymmet, det lär jag aldrig få veta, jag vågade inte fråga. Hon skämdes nog så det räckte.

6 reaktioner på ”En dag på gymmet”

  1. När jag tränade så var jag några gånger på SATS Regeringsgatan, där målade sig kvinnorna före passet. Intressant. Som att ha klänning på gym ungefär.

  2. Mankan, ibland undrar jag om inte androgynerna kunde få ett eget omklädningsrum. Vitsen med separata dam- och herromklädningsrum är att vi inte ska bli kåta när vi ser varandra. Men när det springer fjollor, flator och bögar kors och tvärs, så faller ju grundidén med separata omklädningsrum. Så antingen fyra: damer, herrar, bögar, flator, -eller en enda stor för alla! Inga jäkla halvmesyrer som nu.

    Maria, du är kvinna, förklara varför ni gör sådär. Är ni där för att träna eller ragga?

  3. Hur ska jag veta det? Jag har bara varit där för att träna. Men kvinnor gör sig inte vackra för män – det finns ingen anledning. Kvinnor gör sig vackra för att vara snyggare än andra kvinnor.

Lämna ett svar till Maria Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.