Jag trodde jag blev av med oskulden för tjugoåtta år sen. Men icke sa nicke. Jag är fortfarande oskuld! Illa, hur kunde det bli så här?
I ett svagt ögonblick (whisky) i våras kom jag och Elin överens om att försöka köra Vätternrundan nästa år. Jag glömde bort det ett tag, men sen påminde hon mig om det. Sedan dess har jag gått och funderat på det. Tja, varför inte? Köpte ju mig en landsvägscykel förra året, och har sagt att jag ska köra vättern innan jag fyller femtio. Så jag är iallafall mentalt beredd.
Fick alltså veta idag av alexcykel på det beryktade forumet Happymtb att jag fortfarande är oskuld. Cykeloskuld! Vilket man är enligt honom om man inte cyklat vättern. Antingen har man gjort det eller inte. Jag har inte gjort det, alltså är jag oskuld. Fortfarande.
Jamen då har du ju något nervpirrande, mentalt jobbigt och i eventuellt väldigt kort att “se fram emot” då!
Om vi dricker lika mycket whisky igen kanske vi kan ta tillbaka den där Vätterngrejen? 😛
Jag ska köra nästa år, har planerat in det som 30-årskris sedan länge…
Själv tycker jag man e cykeloskuld om man inte har cyklat ett cykel-VM. Tänkte nog harva runt nästa år med, kanske…..
Elin, börjar du vekna? Eller är du bara ute efter att få dricka whisky? Det kan vi göra och cykla vättern.
Personligen tycker jag man är cykeloskuld innan första cykeln. (Den med stödhjul och organge flagga) Resten är bara mer eller mindre erfarenhet.
Annars är jag helt klart ute efter mer whisky! 🙂