Egentligen gillar jag inte sms. Har svårt att uttrycka mig med bara tio tangenter. Det går åt så många sms innan man fått sagt det man vill och sedan ska man reda ut alla missförstånd. Nej, jag gillar att samtala med folk. Men ibland får jag trevliga sms. Imorse fick jag ett sådant från Elin.

Påmönstring England ons 27 juni.

Två osäkra dagar har helt plötsligt förbytts till fem säkra. “Njutning och flow” som Tobias skrev i sin blogg. Nu har vi flow. Jag ringer upp henne och svarar “då får du stå ut med mig i fem dagar“.

Klockan är inte ens nio på morgonen, och jag avslutar redan dagens andra samtal. Vi skakar virtuellt på huvudet åt varandra. Vi är inte kloka. Men äntligen ska vi få träffas igen, det var två månader senast.

Så nu känns det lite pirrigt det här. Vet inte hur det kommer sluta, men jag känner att det kommer att bli någonstans mellan bra och skitbra. Blir det bättre än så är det kanoners, men jag vill inte hoppas för mycket utifallatt. Fem spännande dagar kommer det iallfall att bli. Nu är det 52 timmar kvar. Det pirrar…. snart så…