På något egendomligt sätt var hans tuta kopplad till min broms. För varje gång han tutade så bromsade cykeln in framför honom. Samtidigt pekade han på cykelbanan, och menade förstås att jag skulle cykla där. Men i sin iver att tuta och skrika åt mig, såg han väl inte den 15 meter långa bussen som stod på cykelbanan. Inte heller verkade han se de två bilarna som sakta var på väg ut i cykelbanan och taxibilen som 100 meter bort var parkerad på cykelbanan. Han hade ju fullt schå att tuta på mig, inte kan man väl hålla koll på övriga trafiken då inte.

Och han tutade mer och mer och cykeln gick bara saktare och saktare. Mycket egendomligt.