Knappt har jag slängt ut julen förrän nästa känsla uppenbarat sig. En känsla som jag gärna slipper och som jag sluppit i många år, men som sakta börjat återkomma. Igår kliade det något så oerhört i ögat, och näsan rann på ett okontrollerat sätt. Eller… brukar näsor rinna under kontrollerade former? Imorse vaknade jag därför med massa klägg i ögat, vilket är ett tecken på att det inte är som det ska vara. Och den enda slutsatsen jag kan dra, är att pollensässongen redan dragit igång. Tre fyra månader för tidigt. En intressant vår väntar oss vill jag lova.