Gillar folk som kan prata, men det ska vara med substans. Även tomt kallprat med substans gillar jag. Men vad jag har svårt för är folk som inte lyssnar. Det är slöseri med min tid att “prata” med någon som iallafall inte bryr sig om vad jag säger. Det har inget med att prata-mycket att göra, det finns folk som inte säger nånting alls, men ändå inte lyssnar.

Det är på dialogen vi når varandra, det är i samtal med varandra vi undviker missförstånd. Monologer har aldrig stoppat ett krig. Tvärtom, det brukar vara monologerna som startar krigen. Och dialogerna som avslutar dom.