Svart är snyggt, svart är elegant. Svart är praktiskt när man tvättar. Svart är diskret och sobert. Men jag har fått påpekande att jag därmed syns dåligt i trafiken. Kanske det, men jag vägrar sätta på mig en gul väst, det ser förjävligt ut. Köpte därför idag en snygg långärmad knallgul tröja, med lite reflexer på. Helt gul var den inte, den hade lite snygga svarta applikationer också, samt lite praktiska fickor på ryggen. En perfekt cykeltröja tyckte jag, även som den salufördes som en löpartröja.
Nu borde jag väl synas bra i trafiken tänkte jag, när jag cyklade hem från jobbet med den nya tröjan på. Nu borde cykelturen vara säker. Men jag hann bara 50 meter så blev jag prejad av en bilistjävel som svängde höger när jag låg jämsides med honom. Det gick bra för mig, men inte hans backspegel, den gick åt helvete. Troligen får min vänsterarm rejäla blåmärken imorgon. Men hur kunde han missa mig, jag hade ju en väl synlig knallgul tröja som ju ska vara så bra i trafiken?
Den malören var bara inledningen på skräckfärden hem genom Södermalm. Har aldrig tidigare varit med om så många incidenter på väg hem som idag. Det var bilar som parkerar på cykelbanan precis framför mig, folk som likt nackade höns irrar runt på cykelbanan, pendlarcyklister som vinglar omkring som de vore ensamma i hela världen.
Sa inte folk att jag skulle synas bättre i trafiken med gul tröja, istället för helsvarta kläder? Sa dom inte inte att det skulle vara säkrare att cykla i trafiken med gul tröja? Kanske är det därför som folk med glädje kastar sig ut framför mig, för att jag syns bättre? Att den gula skrikiga färgen triggar folk att chansa och hinna före, men de missbedömer situationen?
Det är med andra ord farligt att ha en knallgul tröja i trafiken, rent av livsfarligt att synas i trafiken. Jag vill inte ha en gul tröja och riskera mitt liv. Jag vill ha helsvarta kläder, vill vara diskret och därmed överleva. Någon annan slutsats kan jag inte dra av detta experiment med mitt liv som insats.