Efter cykelpolon var det min tur att ta med klubborna hem. Lyckades packa ned alla tio klubbarna i väskan och langade upp den på ryggen. Helt plötsligt blev jag nästan en halvmeter bredare och en halvmeter högre när klubborna stack ut. Fick tänka på att inte cykla för nära stolpar eller folk så jag skulle fastna. Vid Skanstullsbron blev det tajt, då Hammarbysupportrarna var på väg till någon fotbollsmatch, och på ren jävelskap ställde de sig i vägen, fast vi plingade på dom. Värre blev det vid Söderstadion, där cykelbanan var fullsmäckad med massa fulla idioter. Var är vakterna eller polisen som ska hålla ordning? Är det meningen att vi ska behöva cykla på en sexfilig motorväg för att komma hem? Tror inte det, men polisen har väl semesterstängt, och då gäller djungelns lag. Eller fotbollsidioternas lag.
Etikettarkiv: Stockholm
Fixiepremiär
Så var det dags för Klonens fixiepremiär. Vi började med en alley cat, och redan där fick jag vända hans bakhjul, han ville köra med frihjul och inte fixed. Men det hjälpte inte, två veckors ätande och spårvagnsmekande hade satt sina spår på konditionen. På båda oss. Vi bröt halvvägs och tog en shoppingrunda istället och stack direkt till cykelpoloplanen. Han var lite blygsam i början, men när han väl började spela hade han full bollkontroll hela tiden han spelade. Han tyckte det var så roligt, att han ville spela cykelpolo nästa söndag också, och därmed åka hem till modern en dag senare.
Offerkoftan på
Åh det är så synd om många Stockholmare pga busstrejken. Nu måste de ta bilen, annars kommer de ju inte till sina jobb. Men herregud va trist! Mest synd måste det vara om Andréa då Aftonhoran blåser upp hennes hemska historia. Hur ska hon hinna transportera sig 10 km på en timme när det inte går några bussar till Hökarängen (tunnelbanan är avstängd pga arbete, så ersättningsbussar går istället… normalt sett…). Taxi är för dyrt tycker Andréa och det har hon rätt i. Men lilla slappa fröken, det är bara 10 kilometer till Hökarängen! I lugn och maklig takt hinner du cykla de där 10 kilometerarna och lite motion behöver du säkert. Jag cyklar mina 9 kilometer till jobbet i lugn takt på 22 minuter. Så vad gnäller du för? Skyll dig själv om du inte får jobbet, vem vill anställa en slö idiot utan egen iniativförmåga?
Storstadens sällsamheter
Idag var jag med om nåt högst ovanligt. Det var en kvinna som stannade till och vred på huvudet åt båda hållen innan hon klev ut i cykelbanan. Var på väg och stanna för att krama henne. Ja ni vet, man ska kramas i trafiken!
Söndag på balkongen
Kvällssol på balkongen. Absint i ena handen och lite jordnötter i andra. Nere på gångvägen spanar en familj nyfiket efter en igelkott. Mamman fotograferar den stora händelsen. Det börjar regna, så jag går in. Förra gången jag satt på balkongen gick det åt helvete. Det har gått tio månader sen dess och först nu vågar jag sitta därute igen. Det gick bra idag, det var ju riktigt trevligt och behagligt. Ännu ett steg i min självterapi.
Garvande pulsåder
Det lät som en ettrig geting hela Götgatan fram där jag hade vinden i ryggen. Vid Folkungagatans rödljus gled en Vespa upp bredvid och jag frågade garvande: ”Ligger du på rulle?” Han flinade tillbaka med ”ja, det är ju mindre luftmotstånd, men det gick ju bara i 30” och knackade lite lätt på sin hastighetsmätare. Vi skrattade båda två och jag replikerade ”jag får väl ta i lite så du blir avhängd”. När det slog om till grönt svängde han vänster istället.
Tragikomisk gubbe
Det började med att han sa att han ville byta religion. Han frågade mig om svenska kyrkan vill ge honom 100 000 kronor, för då skulle han gå med. Annars funderade han på protestantism, katolicism eller ortodox. Vad svarar man på sånt? Sakta gled det över till att han tyckte att alla invandrare som bråkar och förstör, ska skickas tillbaka till hemlandet. Men vad gör vi med svenskar som bråkar och förstör, frågade jag, ska vi slänga ut dom också? Det kan man ju inte, svarade Abbe, som är född i Grekland och vars föräldrar kom från Turkiet. Eller var det tvärtom? Han bytte fot lite väl ofta för att jag skulle hänga med. Enligt en Expressenlöpsedel han hade inne i korvmojjen, är han Sveriges roligaste gorvgubbe. Jag tyckte han verkade mer tragisk än rolig.
Gyllene pulsåder
Götgatan är som ett vattenhål, där alla samlas. Söders pulsåder där all trafik söderifrån strömmar in. Och mitt i gatan vid en refug, stod hon med en kaffemugg i ena handen. Lika vacker som alltid. Ett snabbt ”hej hur mår du”, sen var resten av vägen till jobbet en solskenshistoria.
Fetish för byggkranar
Över hela stan är det kranar, det byggs överallt. Gluggar som täpps till, staden förtätas. Det är bra, det gillar jag. Stockholm är en storstad och ska den så förbli måste den växa. Inåt, inte utåt. Men det finns de som gnäller så fort ett buske kapas ned för ett bostadsbygge. De hävdar att vi måste spara på alla gröna kilar, att inget grönt får förvinna. Visst ska vi vara rädda om våra grönområden, men Stockholm kan inte bestå till övervägande del grönområden. Folk flyttar inte till Sveriges största stad för att bo nära ett grönområde. Då skulle de inte flytta hit, utan bo kvar ute på landet. De flyttar hit för stadens puls, dess nerv och dess täthet. Därför blir jag glad när jag ser byggkranar överallt. Blir riktigt lycklig när jag ser hur det skjuter upp hus som svampar ur marken.
Självterapi
Ända sedan Olyckan har jag inte vågat cykla själv i skogen. Det sitter i skallen, jag vet. För vad är det som säger att jag ska luxera samma axel en gång till, nu när jag har tränat axlarna och fått större muskler som är starkare än före Olyckan? Men så är det, det sitter i skallen. Det som behövs är terapi. Cykla är bra terapi, sagt och gjort. Drog därför själv ut i skogen idag, någon gång måste jag ju våga. Höll mig i närskogen, kände att jag behövde fräscha upp mitt minne över alla stigar som går kors och tvärs där. Bra att komma ihåg dom som genvägar. Det var förvisso snälla stigar med mest rötter, inga branter eller dropp. Men det räckte för att rädslan skulle minska och egentryggheten öka. Bara fortsätta så här, så vågar jag slappna av mer när jag cyklar i skogen.