Etikettarkiv: whisky

cykel, hälsa, livet

Efterblivenhet

2 kommentarer

Vet inte hur en del bär sig åt, men jag fick inte en enda punka på årets Tour de Retard, som för övrigt var den första jag själv cyklat på. De andra åren har jag kört kvastbil och hjälpt till. Det var minst 10 cyklister på varje etapp de 11 milen från Nynäshamn till Hammarbybacken som punkterade på grusvägarna. Nå, grusväg och grusväg, det finns det snart inga grusvägar längre i Sverige. Det är inte grus som hälls ut på grusvägarna längre, utan stenkross som är stora vassa stenar, likadana som makadamen på järnvägarna. Ett cykelfientligt tilltag, allt för att öka massbilismen.

Men som sagt, inte punka alls. Trots att mitt bakdäck var nedslitet redan innan start, och var helt slut vid målgång. Det åkte precis i soporna. Däremot skakade jag halvt sönder av alla vibrationer på makadamen på grusvägarna, men inga delar skakade loss från cykeln. Klingbultarna hade jag säkrat med buntband. Dock gängade styrlagret upp sig lite, men det åtgärdas med det kraftfulla verktyget handen. Med andra ord, noll tekniska malörer. Inte heller bråkade kroppen på något sätt. Käkade bra hela vägen, halsen höll sig otroligt nog öppen och fin, inge kramp, ingen huvudvärk. Men så drack jag rödvin, Jägermeister, öl, kaffe, whiskey och vatten förstås. Kanske det jag ska börja med på träningarna med Fredrikshof?

Så, hur bär dom sig åt, de som punkterade flera gånger? Vad hade jag för vinnarkoncept vad gäller punkteringar? Var det att jag körde på omönstrade asfaltsdäck istället för grovmönstrade grusdäck? Eller hade jag bara tur? Hoppas det håller i sig tills imorgon…

Foto: Jonas Larsson

cykel, hälsa

Cocktail de lux

Lämna en kommentar

Mollipect jag fick ut av läkaren förra veckan hjälpte inte. Den läkaren som ansåg att det är den kvalmiga värmen som gjorde att jag hostade mig sömnlös på nätterna. I helgen var det inte varmt och kvalmigt, och jag hostade lika mycket för det. Fick lämna klungan i söndags före Södertälje efter bara fyra mil. När vi trampade på i över 35 km/h rusade pulsen alldeles för lätt upp i 80% av maxpuls och jag fick inte syre så det räckte. Det kändes helt enkelt jävligt trångt i halsen! Trampade helt sonika hem i egen maklig takt fem mil till via Tullinge och Länna. Inga problem som helst med andningen så länge jag höll farten under 30 och pulsen under 75%.

Igår måndag, fick jag träffa en seriös läkare som kollade om det var någon bakterie. Nej, det var det inte. Hon skrev ut en lite bättre hostmedicin så jag skulle få sova på nätterna. För antingen hostade jag mig vaken, eller drack så mycket vatten för att fukta strupen att jag fick ränna på toa hela tiden. Cocillana-Etyfin med morfin gjorde susen, sussade så gott inatt utan att hosta det minsta! Första gången på tre veckor jag får sova en hel natt utan avbrott! Till det fick jag en inhalator med Bricanyl. Inte för att jag troligen har astma, men det vidgar luftrören så jag får luft.

Funderade under dagens backträning, som var jobbig för jag inte kunde andas helt problemfritt, men tack vare två puffar Bricanyl en timme innan gjorde att det gick på ren stônihet. Kom då fram till att jag ska nog strunta i att cykla de där elva milen till Malmköping på fredag och elva milen hem på måndag. Tar en vilovecka från träningen istället, förutom pendlingen förstås – inte åker jag tunnelbana inte, nänä – och blandar mig cocktails på den idag inköpta flaskan Grants, och toppar med morfinhostmedicinen och astmainhalatorn! Blir jag inte frisk på en vecka, kommer det iallfall bli en rolig vecka. För mig.

livet

Säg ost

1 kommentar

Sjuttio spänn för en vanlig ost på Ica! Hutlöst, jag ska banne mig börja med osttillverkning. Det verkar lukrativt. Eller är det Sveriges höga spritskatt som gör osten så dyr, då jag köpte en Cheddar med Whisky?

kärlek, livet, mat

Julgransplundring

Lämna en kommentar

Det var hur länge sen som helst jag var på julgransplundring senast, och någon inbjudan lär jag inte få längre. Julen är ju nästan slut, glögg fanns det kvar, så varför inte arrangera en egen julgransplundring? Gammal glögg är inte gott, så den måste bara ta slut. Med varm whiskyglögg, pepparkakor och blåmögelost inleddes kalaset stillsamt för att senare övergå till de traditionella ringdanslekarna.

När alla lekarna var slut och vi utmattade kröp in i filmhörnan med Harry Potter, kom fiskdammspåsarna lägligt fram. Vi hoppade över själva fiskdammsfiskeriet och gav oss i kast med påsarnas innehåll direkt. Choklad och nötter satt fint efter alla roliga lekar. När kalaset var slut insåg jag lägligt att det är på tjugonda Knut som julen åker ut, inte på trettondagsafton. Vilken tur att vi inte langade ut julgranen, nu kan vi göra nytt försök att få ut den om några dagar.

hälsa, kärlek

Krig och fred

1 kommentar

Det råder fullskaligt krig här hemma. Jag har laddat med ammunition och skjuter iväg Kan Jang, bombar med te spetsat med 80 %-ig strohrum, minerar med färskriven ingefära, pepprar med pressad vitlök, torterar med honung. Men inget hjälpte mot den starka fienden, som kontrade med ett storskaligt anfall i halsen. Inte förrän röda korset skickade en vacker sjuksyster som med sina kurer av whisky, choklad och närhet kurerade mig, blev det vapenvila vid fronten. Nu efteråt hänger en ljuvlig doft kvar över slagfältet.

hälsa

Gräsligt

Lämna en kommentar

Det kliar och det rinner och jag känner mig eländig. Orkar inte jobba när det är så här, koncentrationen är i bott. Förra hyposensbehandlingen gjorde mig bortskämd, fick inte några besvär på flera år. Kroppen har helt enkelt glömt bort hur en allergisk reaktion känns. I lördags fick jag så en enorm allergiattack. Provade med allt, vitt vin, öl och whisky. Det enda det resulterade i, var sovmorgon på söndagen. Jag sov bort skiten helt enkelt. Vilket jag inte kan göra på jobbet, dricka whisky och sova. Bara härda ut.

cykel, fôlk

Stripclub i köket

Lämna en kommentar

Mitt kök är inte bara en cykelverkstad. Den är även en stripclub emellanåt. Igår var det så. En ny cykel skulle strippas på ovidkommande detaljer som stödben, växlar, bromsar, pakethållare och skärmar. Stefan kom förbi och hjälpte till med att sätta vevaxeln åt fel håll. Två gånger. Sen blev det rätt. Självklart mekade vi med hjälp av whisky, det fungerar alltid bättre då. Och med whisky i kroppen var associationsförmågorna höga. Vi gick igång på orden fett, gänga och franskt. Behövs inte mycket för att har roligt i ett kök.

cykel, känslan, kärlek

Svarta moln på klar himmel

1 kommentar

På något sätt lovade jag att bli fröken E:s (populär initial det där) tränare inför hennes Vätternrunda. Vi började redan i fredags med att känna på varandra över några glas vin. Känslan när vi skiljdes åt på krönet av Götgatsbacken var skön. Det här var en trevlig, söt och verbal kvinna. Tyvärr blev den efterföljande nattens känsla ambivalent pga cykelstölden. Det var svårt att inte låta de negativa tankarna över stölden ta överhanden, så de positiva tankarna av dejten drunknade. Det var en orolig natt med mörka moln.

Vi möttes vid Karlberg och trampade utåt Ekerö och tog en längre paus vid det vackra Ekebyhovs slott. Vädret var perfekt, hyffsat vindstilla, över tjugo grader varmt och solen sken från en klar himmel. Vidare med Slagstafärjan och tråcklandet genom söderförort till Nyfiken gul. Där käkade vi och samtalade och hade hur trevligt som helst i vårsolen. När vi kollade cykelpolon vid Mariatorget satt vi och småpratade samtidigt som jag var lite avis att jag inte hade någon fixie och kunde vara med. Återigen ambivalenta känslor: glädje och sorg på en gång.

Det är en söt trevlig snäll tjej, allt verkar perfekt. När vi skiljdes åt vid Slussen kramades vi mitt ute i gatan och hon ville cykla med mig igen! Det är ju för bra för att vara sant! Eller hur? Men allt förmörkas av min irritation över cykelstölden i fredags. Jävla dret att det ska ske samtidigt. De mörka hotfulla molnen förmörker effektivt mitt sinne och hindrar den leende och skinande solen att tränga in. Finns det någon omvänd regndans för att skingra molnen eller är det whisky som hjälper?

dryck, hälsa

Den som söker han finner

Lämna en kommentar

Har ett tag trott att jag hade sex flaskor absinth, men efter lite rotande i skafferiet visade det sig att det bara var fem flaskor. Däremot så fann jag glädjande nog en oöppnad whisky, jag som trodde den snart avslutade var den sista. Inte nog med det, jag hittade även en halv flaska med grappa, en halv konjak, en halv Bacardi, en halv Viru Valge, en slatt punsch och två oöppnade glöggflaskor. Samt lite småflaskor av diverse sorter. Det är roligt med inventering!

cykel, hälsa

Tredje gången gillt?

2 kommentarer

I helgen började det kännas bra igen, årets andra förkylning med tillhörande muskelvärk och näsdäppa började släppa. Så när det på söndagen började snöa, var jag ju bara tvungen att cykla på fixien in till stan med vanliga skor. (Nej, det var inte snöstorm som folk sa, det snöade bara rakt ned och snön var blöt.) Petter hade roddat ihop en prova cykla fixed gear i parken mellan Handels och Stadsbiblioteket, och jag ville vara med och visa upp den brandgula skönheten. Skorna fungerade som perfekta svampar under cyklingen in, så där gick jag omkring med blöta skor i några timmar. Förvisso hade jag ett par Gore-Texstrumpor på mig, så fötterna var torra, men fötterna blev kalla av den för tunna innerstrumporna.

Straffet kom imorse med världens störtflod ur näsan. Jahaja, det var tredje gången gillt på en månad, måste vara nytt personligt rekord. Har dock precis klivit upp ett hett bad med whisky. Även om det inte hjälper, så var det trevligt däri. Och lika trevligt nu efteråt. Rajraj…