Fredrik, Herr TV, Jörgen, Jessica

Det mest spektakulära cykelloppet av dem alla är utan tvekan Paris-Roubaix! Den som kört om så en enda gränd i Gamla stan, vet vad jag talar om, även om det är väldigt få partier av kullersten där, mest är det dålig gatsten. Ni andra: Googla på förslagsvis på “Helvetet i Norr”.

Paris-Roubaix avnjuts nog bäst på plats, men swisch så har de passerat sönderskakade på någon minut, så soffan annorstädes är faktiskt inte så illa det heller. Jag slängde ut en fråga på Twitter och Jörgen hakade på. Efter lite Twittrande hit och dit, så var planen lagd. De stod för ost, bröd och tilltugg och jag tog med mig två flaskor rött jag hittade i skafferiet – och jag begriper inte varifrån alla rödvinsflaskor kommer, jag köper ju aldrig rödvin på flaska, bara dunk – och cyklade iväg utåt Orminge. Där i soffan hittade jag Jörgens hustru Jessica som låg behagligt utbredd i soffan. Det var inte för att hon var en lyxhustru eller så, utan hon skyllde på bruten fotled och pekade på ett stort paket gips. Jag ar benägen att lita på henne.

Mycket trevlig tillställning minsann. Att bara cykla hem till totalt okända människor jag bara tôlat med på Twitter och Instagram några månader, med två flaskor vin, och ha det så där gôrtrevligt som cyklister bara kan ha det tillsammans med Roberto Vacchi och Anders Adamsson skvalande i bakgrunden.

Sen går ju cyklingen hem så mycket bättre, fortare och snyggare med typ en halv flaska rödvin eller mer innanför vindvästen.