Efter den ena händelsen följer alltid en annan. Det börjar med en länk, sen två och när den tredje också var nära att gå av, fick jag ny och gjorde slut! Efter bara 93 mil hade kedjan gått av två gånger, så jag fick igår en ny kedja av Cykelcity. Passade på att rengöra kassetten och imorse satte jag på den blänkande ren och fin och den nya kedjan. Vilken skillnad! Inget hack, inget knaster, genast blev det lättare att trampa. I och för sig kan mildvädret göra sitt till med blottad asfalt. Men iallafall, det gick lätta idag.
Kategoriarkiv: cykel
Leva på stor fot
Du har inte lite för mycket på dig, frågade killen på Cykelcity när det rann svett nedför pannan på mig. Hade satt mig ner för att prova nya cykelskor. Har nämligen insett att både den opererade och den oopererade stortån mår bäst av ett par nummer för stora skor. Sakta sakta håller jag på att byta ut hela mitt skobestånd. Det tar sin lilla tid, för det kostar pengar och jag vill ha minst lika snygga skor som de som ska ersättas. För några veckor sedan köpte jag ett par nya gympadojor, som var så sköna och hade ett så bra pris, att jag köpte ett par likadana till!
Cykelskor var det. Jag har ett par skitsnygga räcerskor med kolfibersula för en massa kronor. Men det det är obehagligt i stortån efter sex timmar cykling. Ska jag cykla Vätternrundan på under 11 timmar gäller det att ha sköna skor. Min tanke var därför att köpa nya skor som inte är vita, vilket är lättare sagt än gjort, när allt cykelrelaterat ska vara vitt nuförtiden. Började med ett par Shimano som iallfall var svarta till 50%. Det var ett njaej. Nästa var ett par Specialized som var grymt sköna! Dels är de lite bredare framtill samt att dess sula inte går upp lika mycket fram som Shimanos. Och det är det som är största problemet numera, jag kan inte böja stortån uppåt!
Strippade av ett par långkalsonger och en undertröja i provhytten. En långkalsong och en undertröja fick räcka på hemvägen i värmeböljan. Nu ska jag bara budgetera 1500 kronor för ett par nya cykelskor. Men det är mina fötter värda, framför allt både den stelopererade stortån och den andra som ibland tror sig vilja bli likadan. Det får inte hända, en stel stortå räcker.
Utrota norrlänningarna
Invigde de nya cykelbyxorna från Fredrikshof. De var riktigt sköna, hård tjock stoppning. Jag kommer bli gôrsnugg på Vätternrundan i dom med tillhörande tröja. Dock är inte en vass tvättlapp mitt i svanket speciellt strategiskt placerad. Den ska jag klippa bort omedelbums.
Cykelburka
Det talas om att förbjuda burka i olika sammanhang, och det ligger något i det. Det passar inte alla yrken att dölja ansiktet helt, exempelvis i skolor eller på dagis, där ögonkontakt och kroppsspråk är mycket viktigt för barnen. Men vid all kontakt med andra människor, med sina kunder, är ögonkontakt viktig. Känner vi oss inte sedda i exempelvis en butik, går vi någon annanstans. Det finns yrken där personen klädsel eller utseende inte spelar någon som helst roll, som telefonister osv.
Det är lite tabu att prata om sånt här, det är lätt för de som är utan egen åsikt att skrika rasism istället för att diskutera frågan. Helt enkel är det inte. Samtidigt som vi inte kan inskränka andras människors sätt att leva och klä sig, så finns det ändå vissa normer och regler som vi alla måste följa i kontakt med andra människor.
För att förtydliga att jag i princip inte är emot bärande av burka i sig, utan det är vid vilka tillfällen den bärs som vi bör vara restriktiva, har jag min egen burka när jag cyklar så här års. Utan min balaclava skulle jag frysa haka, öron och nacken av mig.
Utan valla i Tyrolen
Vilket underbart väder, vilket före, vilken luft! Minus 20 grader och cykelbanorna har aldrig varit så här perfekta, hårdtrappade och lättrullade.
Dock verkar inte fettet i hjullagren, vevpartiet och frihjulet gilla -20, det rullade en aning trögt. Vilket ger mer benträning inför våren. Perfekt!
Härlig känsla att segla förbi köande bilar och till ersättningsbussarna köande människor. Det går ju inte att skylla på att tunnelbanan är helt inställd när ni kommer sent till jobbet, det är bara ut å cykla!
Avisningståg
Min tunnelbanelinje 17 har nedgraderats till en busslinje med oregelbunden ersättningstrafik. Igår tog det mig 70 minuter hem från T-centralen med ersättningsbussen, mot normala 15 minuter med tåg. Jag lovar, det var ett undantag att jag inte cyklade. Ska aldrig göra om det.
Samtidigt försöker banavdelningen frosta av strömskenan som är full med snö och is så tågen fastnar i strömgap lite här och där. Det är då jag får se sånt här från min balkong; ett avisningståg. Mer spännande än så var inte min söndag.
Uppståndelse
Inte förrän jag tog av mig cykelskorna kände jag hur kalla tårna var. Det var inte en lång tur, bara 2 mil, men med minus sju räckte det ändå för att kyla ned tårna. Haltade runt för att få upp värmen då Kaxmoppsen ringde och undrade vad jag pysslade med eftersom jag stönade och stånkade. Hoppas hon gick på att det var värmen jag försökte få upp?
Grävskopa
Uh, det känns. Åttio kilogram vid marklyft är inte mycket, men jag är ovan vid övningen, det här var andra gången. Förra gången lassade jag på sextio bara. Förty kändes det i ryggen imorse när jag klev upp och när jag nu sitter på jobbet. Självklart känns det inget alls när jag cyklar.
Den siste mohikanen
Det var när jag försökte klicka i cykelskorna i pedalerna som jag förstod varför folk glodde på mig. Jag hade glömt att ta av mig de blåa skoöverdragen när jag gick ut från gymmet. Tyckte väl det prasslade när jag gick.
Varför jag inte har bil
Anledningen till att jag cyklar är flera. Ett är ett det är kul, men det är även är skönare, hälsosammare, billigare, friskare och miljövänligare än att åka kollektivt. Trots min vurm för spårvägar som förhållandevis drar lite energi, mindre än buss per personkilometer, är ändå cykling det mest energisnålaste transportmedel efter gång.
Hur mycket koldioxid släpper du ut per transportslag och kilometer? Lite nyckeltal för resor, vars källa är Svenska Naturskyddsföreningen:
- Till fots: 0 g koldioxid per personkilometer
- Cykel. 0 g koldioxid per personkilometer
- Tåg: 6,7g koldioxid per personkilometer
- Buss: 56 g koldioxid per personkilometer
- Samåkning: 63 g koldioxid per personkilometer
- Bil/taxi: 190 g koldioxid per personkilometer
- Tvåtaktsmotor: 107 g koldioxid per personkilometer
- Flyg: 160 g koldioxid per personkilometer
Det jag slås av här, att det är mindre koldioxidutsläpp per personkilometer att flyga än att åka bil! Kan det bero på att det flygplan tar cirka 200 passagerare och en normalbil 4?
Hur långt räcker ett kilo CO2? Så här långt kan du resa för utsläpp av ett kilo koldioxid:
- Till fots: så långt du orkar
- Cykel: så långt du orkar
- Eltåg: 238,1 kilometer (Dieseltåg 34,2 km, eltåg med Bra miljöval-el 194.147 km)
- Buss: 17,8 kilometer
- Samåkning: 15,8 kilometer
- Bil/taxi: 5,3 kilometer
- Flyg: 6,2 kilometer
Siffrorna ger en uppskattning av skillnaderna mellan olika transportsätt. Hur mycket utsläpp av koldioxid ger olika bränslen?
- 1 liter bensin 2,36 kg koldioxid
- 1 liter diesel 2,54 kg koldioxid
- 1 liter eldningsolja 2,68 kg koldioxid
- 1 Nm3 fossilgas 2 kg koldioxid
Biogas (och andra biobränslen) antas inte ge några koldioxidutsläpp som påverkar klimatet.
Så här långt kan du åka för 1 kWH
- Flyg 1,8 km
- Bil 2,5 km
- Buss 5 km
- Tåg 10 km
Ett tåg drar med andra ord en fjärdedel så mycket energi som en bil. En bil kan ta cirka fyra passagerare, vilket då gör att en bil kan köra 10 km på 1 kWh. Ett tåg eller en spårvagn däremot kan ta mer än 200 passagerare, vilket gör att den kan åka 2000 km på 1 kWH! (Hoppas jag räknat rätt nu…rätt mig annars!)
En bil släpper med andra ord ut 298 gånger mer koldioxid per personkilometer än ett tåg, och drar 200 gånger mer energi! Då undrar jag helt enkelt, varför i helvete åker folk bil? Jag cyklar, jag släpper ut noll gram koldioxid.