Kategoriarkiv: kärlek

cykel, familjen, hälsa, kärlek

Varannan vecka

7 kommentarer

Inte helt oväntat började jag känna mig krasslig i tisdags och idag hostar jag slem. Klonen var hemma en dag till från skolan när han kom hem, så nåt urschligt är det. Argh! Jag hann vara frisk en vecka efter bihåleinflammationen. Börjar bli rätt tôlit det här, att hinna vara frisk en vecka för att sen bli sjuk igen. Blir ingen ordning på nånting alls. Cyklingen och träningen kommer i ofas om jag bara tränar var annan vecka. Har heller inte haft en femdagars vecka på jobbet på någon månad.

Funderade vad det är som gör att jag är så sjuk iår. Förr om åren var jag nästan aldrig sjuk, tack vare cykelpendlingen och avhållsamheten från kollektivtrafik. Jag äter samma som förr, varierad kost med mycket frukt och grönt. Det enda jag kan komma fram till är att jag iår har cyklat otroligt mycket mer landsväg än tidigare. När det var som intensivast i våras och somras cyklade jag ungefär 25-35 mil i veckan, mot tidigare nästan noll och ingenting på landsväg. Bara hittills iår har jag cyklat totalt 700 mil.

Troligen behöver jag mer vitaminer och mineraler för att täcka upp behovet av vad ökad träning gör med kroppen. Och som skänk från ovan kom min privata söta multivitaminsleverantör ikväll med en burk och en puss. Vänta här nu… infektioner sprids via pussar… Hm… ska nog fundera lämpligheten i att förändrade civilståndet…

kärlek, livet

paw rihk-titt

Lämna en kommentar

MSN och chatt är som gjort för missförstånd har jag alltid sagt. Vad är det egentligen för fel på möten på riktigt, där vi kan se varandra i ögonen, där vi kan se varandras ansiktsuttryck och kroppsspråk samt höra varandras tonläge? Varför så rädda för att träffas, det tar inte många minuter att cykla över. I sämsta fall kan ett telefonsamtal duga, då hör vi iallafall varandras röst, men ser inte varandra. Likförbannat inledde vi en diskussion som spårade ut redan före andra kaffekoppen. Livet är inte med mig idag heller…

känslan, kärlek

Pansarhjärta

Lämna en kommentar

Mitt hjärta är omgivet av ett hårt skal, ett pansar, har jag fått höra. De säger att jag låter hård och bestämd. Det kan finnas en anledning till att det är så. Precis som jag har hjälm när jag cyklar, säkerhetsbälte när jag kör bil, knäskydd när jag cyklar måntenbajk eller kondom när jag knullar, skyddar jag mitt hjärta med ett hårt pansarskal från yttre påverkan som kan skada det allvarligt. Men så är det inte hela tiden. När jag lärt känna människor bättre, släpper jag garden och blottar mig och de får se mina inre mjuka sidor. De finns där, de mjuka sidorna av mig, men bara den som har tålamod och vågar se mitt rätta jag, får se den sidan av mig.

Det var vad jag gjorde igår, sänkte pansargarden och blottade mig. En timme senare stack hon in dolken i mitt hjärta och vred runt. Det finns en anledning till att jag kan verka hård och bestämd, samt har ett hjärta av pansarstål.

hälsa, kärlek

Bisexuell

Lämna en kommentar

För varje stöt jag gjorde med hantlarna för varje kraftansträngning jag tog, smärtade det till i höger bihåla. Jaha, då var det dags för bihåleinflammation igen. Har jag inte varit tillräckligt sjuk iår? Värken tilltog under eftermiddagen, så kvällens älskog blev för min del inte så givande, med ett bultande högerskalle. Koncentrationenv ar på helt annat håll så att säga.

kärlek, livet

Morgonstånd har säd i mund

4 kommentarer

Det här med morgonstånd är besvärligt. Det är inte så himla lätt att pricka ett litet hål en halvmeter ned, när den pekar uppåt. Väldigt svårt att få någon styrsel på strålen överhuvudtaget. Tjejerna brukar fnittra och tar tillfället i akt, men så enkelt är det inte. Bara för att jag har stånd behöver det inte betyda att jag är kåt, kåt i hjärnan. Så tjejer, så lätt kommer ni inte undan, ni får allt anstränga er för att få något.

hälsa, kärlek

Nobelpris i fobiupptäckt

6 kommentarer

Upptäckte att jag har en fobi jag inte känt till tidigare. Det är loftsängsfobi. Det kan inte vara mänskligt normalt att klättra upp på en osäkrad stege som glider omkring, upp i en loftsäng som är högre upp än sin egen kroppslängd. Nu när medelåldern har infunnit sig så händer det att jag på nätterna går på toaletten som en vanlig man för att pissa. Ska jag då klättra upp och ned två meter på en skranglig osäkrad stege mitt i natten utan glasögon och ledljus… nejtack. Där går gränsen för min självbevarelsedrift. Ska det liggas sked får det göras hemma i min säng, 50 centimeter ovanför golvet. Det är mer mänskligt normalt och hälsosammare om det ska bökas.