Kategoriarkiv: kärlek

gudarnas betraktelser, kärlek, spårvagnar

En midsommarnattsdröm

3 kommentarer

Drömmar och förhoppningar. Törs jag vakna och allt är borta, eller törs jag somna om och hon är kvar?

Sovmorgon var proklamerad för midsommardagen. Glöm det, vaknar vid sextiden som vanligt. Denna gång med en trevlig uppsyn. Samma leende som när jag somnade inatt. Vad drömde du? Inget, minns inte, men drömmen känns verklig. Och det är varmt.

Midsommaraftonen avlöpte med klon, god mat, skön kvinna, whisky och rödvin i en spårvagn på Östersjön. Jordgubbar med grädde och ett konstant leende till efterrätt. En verklig midsommardagsdröm. Kan det bli bättre verklighet än så här?

Vi avnjuter frukost med gröt, kaffe och rostbiffsmacka i Braxrummet. Klonen sover dock vidare och drömmer sin midsommarnattsdröm. Själv svävar jag vidare på midsommardagen.

gudarnas betraktelser, kärlek, resa

Rendez-vous i Katrineholm

Lämna en kommentar

En låt har fastnat i skallen:

För jag visste att det kunde vara vår allra sista chans
ja kanske var det redan försent

Refrängen maler på:

Rendez-vous i Rio med dig
Rendez-vous i Rio inatt
Rendez-vous i Rio med dig

Rendez-vous i Katrineholm. Vid spår 3. Äntligen fick vi träffa oss. Det var precis som på riktigt.

Men jag lyckades att få en plats brevid dig invid hjulet
jag visste att dom såg vartenda steg

Rendez-vous med oss.

gudarnas betraktelser, kärlek, livet, spårvagnar

Rejält packad

Lämna en kommentar

Försöker alltid resa lätt packad, under devisen less is more. Men det är mycket saker som ska med den här gången, men som ska lämnas kvar i Malmköping. Som Klonens nya arbetsskor, mina två par arbetsbyxor, fyra cm papper inför lägret samt de förhoppningsvis då tomma vinflaskorna. Samt den stora feta Pärmen utifall jag kan få tjuvstarta min förarutbildning. Extrapackning som ska i retur är lakan och handduk till Elin då hon redan har fyra väskor att släpa på. Så det går åt en stor rygga och en liten. Sen har Klonen sin rygga också. Men vi ska trots allt vara borta i åtta dagar.

Solen skiner, men det har utlovats regn inför midsommaraftonen. Håller tummarna för fint och varmt väder. Håller tummarna för så mycket mer, så jag börjar fyllna till på alla sätt. Det snurrar lite granna. Två timmar kvar innan tåget går, tre timmar innan vår rendez-vous i Katrineholm. Rejält packad och klar, men fullständigt nykter.

känslan, kärlek

Några extradagar

Lämna en kommentar

Egentligen gillar jag inte sms. Har svårt att uttrycka mig med bara tio tangenter. Det går åt så många sms innan man fått sagt det man vill och sedan ska man reda ut alla missförstånd. Nej, jag gillar att samtala med folk. Men ibland får jag trevliga sms. Imorse fick jag ett sådant från Elin.

Påmönstring England ons 27 juni.

Två osäkra dagar har helt plötsligt förbytts till fem säkra. “Njutning och flow” som Tobias skrev i sin blogg. Nu har vi flow. Jag ringer upp henne och svarar “då får du stå ut med mig i fem dagar“.

Klockan är inte ens nio på morgonen, och jag avslutar redan dagens andra samtal. Vi skakar virtuellt på huvudet åt varandra. Vi är inte kloka. Men äntligen ska vi få träffas igen, det var två månader senast.

Så nu känns det lite pirrigt det här. Vet inte hur det kommer sluta, men jag känner att det kommer att bli någonstans mellan bra och skitbra. Blir det bättre än så är det kanoners, men jag vill inte hoppas för mycket utifallatt. Fem spännande dagar kommer det iallfall att bli. Nu är det 52 timmar kvar. Det pirrar…. snart så…

fôlk, kärlek, spårvagnar

Vem är nördigast?

3 kommentarer

Elin är på Färöarna men tar sig tid att chatta med mig. Hon kallar mig för nörd! En spårvagnsnörd. Ja, en sen då! Jag gillar spårvagnar, dess infrastruktur och del av stadsbebyggelsen.

Klonen och jag ska åka till Paris en vecka i juli. Vi ska njuta av stadens nöjen. Dricka espresso och cappuccino hela dagarna, spotta från Eiffelltornet, besöka alla berömda platser. Men framförallt ska vi åka de fyra spårvägslinjerna och fjorton metrolinjerna. Nördigt? Jajemensan! Och det är vi stolta över!

Själv har alltså Elin flugit till Färöarna för en vecka. Bara för att hänga i hamnarna och dräggla över maskätna skeppsvrak. Snacka om nörd! Man kan ju undra. Vem är egentligen nördigast?

kärlek, livet

Semester från det roliga

3 kommentarer
Vad tyst det är. Ingen som stör, ingen att störa. Lite tomt men ändå skönt.

– Du behöver få lite semester och vila upp dig innan jag är tillbaka och trakasserar dig igen.

E skickade ett sms i onsdags från bussen på väg till Kastrup.

Nu kan jag äntligen få lite gjort. Ta itu med de där tråkiga surdegarna som jag skyfflat undan in i ett hörn. Ägna mig åt nytta och seriositet istället för nöjen och skratt. Ska bli skönt med en veckas semester från det roliga, så jag får pyssla med det tråkiga.

känslan, kärlek, livet, spårvagnar

Inställd ångest

4 kommentarer

Det blev ingen ångestsöndag igår. Den blev inställd.

Gårdagen var intensiv och det var fullt upp hela tiden. Ta emot artisterna och hälsa dom välkomna. Presentera artisterna för publiken. Tacka artisterna och hälsa dom välkomna nästa år. Blev absolut ingen tid för eftertanke eller reflektion under hela gårdagen. Men vad hade jag att reflektera över? Ingenting! Klonen var ju med hem igen på kvällen, han åkte inte iväg som brukligt på söndagarna. Vem kan då känna ångest?

Gårkvällen avslutades sedan på ett klargörande och utredande sätt. Tog chansen att bränna mina skepp, men många gotiska knopar löstes istället. Vakumet hade imploderat och jag somnade med ett leende i bröstet. Vem kan då känna ångest?

Likadant var det idag med tidig uppstigning, klonavvinkning och massage på jobbet. Sen träffade jag L i Gamla stan för att rekognisera för Nattkatten. Vi kände oss som turister när vi fikade på Chokladkoppen i den värmande solen. Vem kan då känna ångest?

Ångestsöndag inställd på grund av bristande intresse – skulle det kunna stå på dörren. Vem fan har tid och lust att känna ångest efter en sådan trevlig och upplyftande veckoövergång?!

Det är några timmar kvar av måndagen…

känslan, kärlek, livet

Drömmen om Vakum

Lämna en kommentar

Nu var den där igen. Den kom inatt igen, Drömmen. Drömmen med vagheter och tveksamheter, om förhalande och uppskjutande. En dröm om tomhet och väntan, en dröm med känsla av ingenting. Det är Drömmen om Vakum.

Försöker somna om. Vakumet har blivit fysiskt och sitter tungt i bröstet. Men vakum är ingenting, bara tomhet. Hur kan det då kännas så tungt? Hur kan ingenting kännas som allting? Hur tar man bort ingenting, som upplevs som allting? Kanske genom att låta det implodera?

Jag vill bara somna om. Men jag drömmer ändå drömmen, Drömmen om Vakum.

expedition bruse, fôlk, kärlek, livet

Idioter

Lämna en kommentar

Vilken helg… I fredags var vi i Solna för att se Phrank spela på Club 33. Vid tvåtiden på natten, när vi skulle hem, tog jag tag i V lite våldsamt, så vi halkade omkull och jag hamnade på henne. Då kom tre killar och skulle spöa upp mig för att jag satt på min tjej! Har aldrig hört på maken så idiotiskt! Tjejen i deras sällskap, “skyddade” V från mig. Vi hade inte en chans att närma varandra. Så för att jag inte skulle bli nedslagen av de fega killarna – de var ju tre mot mig – så fick jag dra därifrån. Några taxipengar hade jag ej, de hade V, men de fick jag ju inte, så jag fick ta nattbussen. Efter två timmar kom jag hem till V. På morgonen ringde en snäll tant, hon hade hittat V:s plånbok. Hon hade inte märkt att hon tappat den. Så efter fyra timmars sömn, åkte vi och hämtade plånboken. Allt var kvar. Tack tanten!

Som avslutning på helgen blev V påkörd av en BMW (vad annars) så hon fick kläderna förstörda. Men den jäveln smet. Så det var en mycket skakad V som sent kom till jobbet den måndagen.
Så sensmoral kan väl vara: “det skjuts för lite…”