Kontraster

Var väl det jag sa, det är inte höst ännu. Sommaren bara tog lite vila, efter att ha startat hårt redan i april. Eftermiddagsfikat intogs på altanen i strålande sol och kortärmad tröja. Nere på gatorna ser det lite lustigt ut när en del går runt i tjocka dunjackor i sjutongradig värme. Jag som fortfarande har kortbyxor.

Alltid redo

Det kom bara luft och ett litet puff ut vattenkranen. Det fanns varken kall- eller varmvatten. Ringde fastighetsjouren och felanmälde, tänkte att det kunde vara en större läcka någonstans som för ett år sen. Det var ingen fara för frukosten, då espressomaskinen var tillräckligt fylld med vatten, så jag iallafall fick kaffe. Men efter bara någon kvart fanns det sprutande vatten igen, så jag ringde jouren för att meddela att vattnet var tillbaka. Samtidigt ser jag hur en pickup från Stockholms Vatten kör ut från gården, det var tydligen något lokalt på min gård.

Efter den stora läckan för ett år sen, som varade över ett dygn, har jag under diskbänken en flaska vatten från Konsum och en tillbringare med kallt färskvatten i kylen. Liksom jag alltid har en ficklampa stående på micron. Det gäller att vara redo för alla eventualiteter.

För tidiga pms-besvär

Vaknade redan före fem och hjärnan gick igång direkt. Förvisso var det en trevlig tanke som malde runt, och just därför kunde jag inte somna om. Gav upp efter ett tag, kunde lika gärna vara tidig på jobbet. I höjd med Globen fick jag ett trevligt godmorgon-sms av salta flickan, vilket värmde gott i morgonsvalkan. Väl på jobbet inser jag nackdelen med att vakna 4.50-någonting; jag flippade ur fullständigt innan jag hann få i mig gröten. Förlåt alla som drabbades av mitt pms-iga morgonhumör. Jag ska inte svara på telefon, e-post eller msn-chatt före gröten.

Nyförälskad igen

Det var tre veckor sen jag lägrade min sommarkärlek, men nu var vi ut tillsamman igen. Det blev två timmar i Sicklaskiftet tillsammans, min Meta och jag. Oj vad skoj det var! Både hon och jag var pigga, så det gick undan där det gick, och på stöket hade vi världens flyt tillsammans. Hon? Ja, klart det är en hon! Alla cyklar är av honkön. För det mesta är de följsamma och gör som den som håller i styret bestämmer, men emellanåt styr de på eget bevåg helt galet. Helt plötsligt kan de få för sig att inte vilja växla, eller tappar luften för minsta bagatell. Men när känslan av total cykellycka är så stor att jag nästan kommer i brallan, då är det klart att cykeln är en hon.

Pillemarisk

Från Nationalencyklopedin:

pillema´risk adj. ~t
ORDLED: pille-mar-isk
• illmarig [vard.]: en ~ liten filur; en ~ blick
HIST.: sedan 1934; ombildn. av illmarig

Illmarig:
ill`marig adj. ~t
ORDLED: ill–mar-ig
• som (ofta) skämtar eller luras på ett knepigt men godartat sätt: den ~e värden hade placerat biskopinnan bredvid den kände ateisten
BET.NYANS: om handling e.d.: ett ~t leende
HIST.: sedan 1842; ombildn., efter illistig m.fl., av sv. dial. inmarig, till marig i bet. ’besvärlig; vresig

Lisa kallar mig pillemarisk, och det ska jag ta som en komplimang säger hon. Bra, då vet jag.

Små korta stölder

Fröken L trodde inte att jag var 171 centimeter lång som det står i passet. För att hon själv är så lång sa hon, och för att hon är lite längre än mig. Dopade av en flaska vin drog vi fram vattenpass och centimeterstock och mätte upp oss igår kväll. Döm om min förvåning när det visade sig att jag bara är 170 centimeter lång! Antingen har jag krympt de senaste åren, eller så mätte passpolisen fel för 20 år sen. Även fröken salt blev förvånad över sin nyuppmätta längd; 172 centimeter. En centimeter mer än vad hon själv trodde. Och det är nu så här på morgonen efter, som jag börjar ana sambandet. Hon har helt enkelt någon natt när vi sovit tillsammans, snott en centimeter av mig. Hur kunde det bli såhär?

Norsk reset

Norsk reset är standardlösning nummer ett på skrivare. Det innebär att man rycker strömkabeln så skrivaren blir totalt strömlös några sekunder. Att bara starta om skrivaren med hjälp av strömbrytaren hjälper inte, då det fortfarande ligger ström kvar på formatern (moderkortet) och felet ligger kvar i minnet.

Norsk reset är så väl använt hos oss på Det Statliga Verket, att användarna gör det innan de ens ringer oss på supporten. De är väldrillade våra användare. Av mig.

Tack verånika, jag lånar din bloggrubrik, den gav mig inspiration.

Komma för tidigt

Men snälla nån! Det är flera dagar kvar till höstdagjämningen, så egentligen är det fortfarande sommar. Förvisso kom hösten både fort och brutalt, men den är precis i sin linda. Så varför försöker ungarna redan nu sälja jultidningar till mig? Jag har ju fortfarande kortbyxor, gräs mellan tårna och smak av jordgubbar på tungan.

Längre och längre

I helgen hade jag långbyxor på mig för första gången sen april. Det kändes lite ambivalent, instängt, trångt, varmt. Sakta har kvicksilvret sjunkit de senaste veckorna och jag har blivit tvungen att ta på mig mer och mer kläder när jag cyklar. I måndags tog jag på mig de längre kortbyxorna som går över knäna, men imorse var det bara fem grader, så knävärmarna åkte på. Likaså fick jag rota fram långfingerhandskarna, de korta räckte inte. Hur ska den här hösten sluta som enligt almanackan inte ens börjat? Vi har ju inte ens kommit till höstdagjämningen än.