Tyska är roligt, vad sägs om detta namn på en företeelse: Mensch ärgere dich nicht, mit rausschmeissen. Direktöversatt blir det Människa, bli inte arg, med utkastning. Det är ju uppenbart vad det handlar om, eller hur? Självklart handlar det om Fia med knuff, det hör ju alla.
Mellanläge
Nu börjar dagarna bli så långa att det är ljusare på morgonen när jag går hemifrån och ljusare när jag går från jobbet. Men det är inte riktigt ljust när jag går hem, utan en långdragen skum skymning. Då det är så mörkt så lamporna behövs, men för ljust för att de ska lysa upp tillräckligt. Det är skymningens mellanläge mellan dag och natt, där det är varken eller.
Någon riktig vinter fick vi aldrig, utan en halvdan gäspning. Våren har börjat göra sig påmind, men inte riktigt, då det idag är minusgrader. Ett mellanläge mellan vinter och vår, där ingen årstid verkar ha kontrollen, utan kampen förs fram och tillbaka.
Ungefär som mitt liv just nu. Det befinner sig i ett mellanläge, på väg från det ena stadiet till det andra, men just nu är det bara ingenting. Det är bara en tomhet som väntar på att fyllas med det nya, nu när det gamla håller på att sopas bort. Befinner mig i gryningens mellanläge, på väg ut ur mörkret och in i ljuset. Men snart är vi där, i ljuset.
Dåliga söndagsbeslut
Det kanske inte var det smartaste draget att börja dricka absint sju timmar innan jag skulle stiga upp. Bara att gå upp mycket tidigare än vanligt var tungt i sig, chefen ville jag skulle vara på jobbet klockan sju efter helgens serverjobb. Men att även göra det efter bara ett fåtal timmars sömn och för mycket dricka för sent, var en pärs. Det snurrar fortfarande. Men vad gör man när vinet tar slut och middagsgästen fortfarande var för nykter?
163:an
Buss hundrasextiotre
går härifrån och dit
Bara fem hållplatser bort
väntar varm invit
Buss hundrasextiotre
kör snabba vägen
Fem minuter går fort
mellan våra lägen
Oönskat besök
Vet inte varifrån de kommer, men det är nog inte så normalt att ha finnar efter 40. Iallafall inte uppe på huvudet. Och speciellt inte när jag ska raka huvudet med hyvel! Det är då jag inser nackdelen med vita handdukar… tills jag läser tvättlappen och ser att den kan tvättas i 90 grader.
Skämta aprillo i februari
Häromdan kvittrade fåglarna, solen sken, temperaturen var varm och vårkänslorna började spritta i benen. Men så igårkväll var det helt plötsligt vitt på marken och minusgrader. Flera stycken till och med. Var kom den vintern ifrån? Vi trodde alla att den dragit sin kos och släppt fram fröken Vår på allvar. Men så fel vi hade. Farbror Vinter hade väl bara tagit en liten kafferast och då passade fröken Vår på att busa med oss lite. Och jag som hade fått igång vårkänslorna så fint. Får trots all det vita försöka hålla liv i den känslan med lite konstgjord andning, för den behöver jag imorgon kväll.
När jag blir stor
När jag blir stor vill jag bli tunnelbaneförare. Det verkar jätteroligt att få accelerera fort och bromsa jättehårt så passagerarna far omkring inne i vagnen och ramlar på varandra. Och sen få sitta på rasterna och skryta för kollegorna hur många lårbensbrott eller krossade glasögon jag åstadkommit på mitt arbetspass. Det verkar skoj, det vill jag göra när jag blir stor.
Sovandets paradox
Dagarna efter jag varit hos naprapaten, vaknar jag redan runt sex på morgonen, medans jag dagarna innan besöket kan vakna framåt åtta. Så var det imorse och så var det förra veckan. Det beror på Johans knäckande av ryggkotor, masserande av skuldror och uppmjukning av axeln, så dessa värker mindre på nätterna.
Paradoxalt nog är jag mer utvilad när jag vaknar dessa mornar efter bara sex till sju timmars sömn, mot annars åtta nio timmar. Det handlar helt enkelt om att få sömnkvalitet före kvantitet.
Tvårummare utan kök
Senaste tiden har mitt kök används mer som cykelverkstad än just kök. Det är inte bara den vanliga översynen som som sköts där, utan även större projekt som ombyggnationer av cyklar. Kan bero på att det icke portabla mekstället står mitt i köket. Undrar hur en bytesannons som denna skulle tas emot: ”Finnes: två rum och cykelverkstad; Önskas: Två rum och kök”?
Fast i RSS-träsket
Två minuter kvar tills mitt tåg kommer, hinner läsa ett RSS-flöde till – tänkte jag och försvann in i telefonens inre. När jag i nästa ögonblick tittar upp ser jag hur dörrarna stängs och mitt tunnelbanetåg åker iväg. Stoppade ned telefonen och väntade ytterligare 10 minuter. Som om det vore det roligaste som fanns att göra en måndagskväll när magen kurrar efter ett träningspass.