Det vete katten det

Det kanske var för att bakdämparens bussningar glappade, som gjorde Caballeron lite oredlig. På tio minuter var dock bussningarna bytta av Phil aka Dr Spoke. Sedan gick jag omkring med dämparen i benfickan hela dagen när vi var både på Sjöhistoriska museet och på Tekniska museet. Där låg den i tryggt förvar hela dagen. Tills jag kom hem och upptäckte att den inte var med hem. Ett snabbt samtal till konditori Vetekatten och jodå, den låg kvar i den blåa soffan. Precis där jag hade lagt den ifrån mig när vi fikade.

Det börjar nu komma sakta, att jag lägger ifrån mig saker och glömmer bort dom. Denna gång kostade det bara tiden för den extra resan fram och tillbaka till stan. Nästa gång kostar det säkert pengar för en ny bortglömd pryl.

Antingen eller

Halvmesyrer är jag inte mycket för. Gillar inte mellanting, utan det ska vara antingen eller. Som det där med badrumsdörren. Antingen stänger dom den helt när dom går ut ur badrummet, eller så låter dom den vara som den var innan de klev in: helt öppen. Inte halvöppen. Det blev så jävla obehagligt när jag gick på toan i nattens mörker. Dessutom väckte jag mina halvmesyriga gäster av mitt svärande för att den förbannade dörren stod halvstängd.

Det är inte roligt längre

Med vita löparskor som såg alldeles nya ut kom han småjoggande emot mig. På benen hade han ett par löpartajts och runt midjan hade han ett vätskebälte. Framme vid mig stannade han till och sa:

– Det märks att man är 72 bast

Det var svårt att bestämma om han log pillemariskt eller grimaserade av smärta. Men han fortsatte:

– Det är inte roligt längre

Sen joggade han vidare. Skulle jag gissat på hans ålder, hade det varit max 65 år. Sådär pigg vill jag också vara vid 72, vilket jag tycker är en sund ambition.

Min svaga manlighet

Karaktärslös och svag, det är vad jag är. Kan absolut inte motstå kvinnlig frestelse.

Dagen började med nästan 3 mil stigcykling med J som ciceron. Och då brukar det alltid bli massa nya roliga stigar som jag aldrig varit på. Väl hemma efteråt var jag trött i benen och det kändes inte som jag skulle orka med kvällens Alleycat som var döpt till Fyrklövern. Hur som helst trampade jag ändå in till Stureplan på fixen och stod där efter ett tag med ett startnummer. Tänkte att jag kör så länge benen orkar och bryter sen.

Fyrklövern gick ut på att cykla i de fyra väderstrecken i fyra olika etapper med etappmål och byte av manifest vid Stureplan. I ett rasande tempo for vi långt ut på Kungsholmen och redan där började höftböjarmusklerna protestera av allt bromsande med benen. Efter andra vändan längst söderut på Södermalm började jag tappa orken rejält. Åter vid Stureplan satte jag mig ned och käkade lite och sa att jag bröt. Men Jojo var på mig och tyckte jag skulle fortsätta, och som tidigare budcyklist, tipsade hon mig om bästa vägen till de sista adresserna.

Svag som jag är, lät jag mig övertalas av denna kvinna. För vem säger emot en världsmästarinna i budcykling? Suck, jag är hopplös… De sista två klöverbladen avverkade jag i ett väldigt lugnt temp och benen höll ända in i mål och inte kom jag sist heller! Efterfesten skulle avhållas i vanlig ordning på M-Bargo längst västerut på Södermalm, så det var bara att pinna dit. En öl, lite snack sen trampade jag hem de tio kilometrarna. Fort gick det inte, men hem kom jag.

Jag är svag. Jag faller till föga för kvinnornas minsta lilla vink. Är jag desperat eller bara manligt mänsklig? Inte konstigt att det känns i höftböjarmuskeln, det blev totalt cirka 50 kilometer på fixen, plus de tre milen i skogen.

* fixed, fixed gear: enväxlad cykel utan frihjul, måste trampa trampa hela tiden, och bromsa genom att hålla emot
* alleycat: informell tävling för budcyklister och fakenger inne i stan

Svartsjuk kavaljer

Faran med nya grejer är att jag i ren eufori bara använder den hela tiden. Så har det varit med singelspeedern Surlyn, bara cyklat omkring med den hela vintern. Men för två veckor sedan tog jag iallafall Salsa Caballeron istället och det var som en ny upplevelse. Den har ju massa växlar och dämpare både bak och fram och en helt annan geometri. Märktes att den fått stått åtsidan för Surlyns skull, då den tydligen blivit lite svartsjuk och var lite bråkig. Vi var inte direkt homogena jag och Salsan. Vi var inte ett. Vi var två som ville olika saker. Som två fjortisar som fumlade omkring. Inga missöden inträffade, men Salsan var minst sagt svårbemästrad. Någon kavaljer var den direkt inte.

På dagens tur fick Caballeron en ny chans och nu var vi vänner igen. Vi var som ett, jag och min kavaljer. Det var en härlig vårtur som för en gångs skull var torr! Solen lös genom de nakna träden och vinden smekte våra solvarma kinder. Äntligen är det vår, och jag och kavaljeren är vänner igen.

Prickar gör hela skillnaden

I svenskan sätter man prickar ovanför a och o samt böjer till det lite, så det blir pluralis. Så här exempelvis:

  • en bok > flera böcker
  • en fot > flera fötter
  • en hand > flera händer
  • en son > flera söner
  • en dotter > flera döttrar
  • en bot > flera böter
  • en rot > flera rötter

Ja, ni har förstått va? Eller som det brukar skämtas om, det räcker med två prickar så blir en okänd person ökänd. Jag fortsätter med prickeriet:

  • en tall > flera täller
  • en ros > flera rösser
  • ett monster > flera mönster

Eller hur, visst är det så?

Förbryllande kallelse

Fick idag en kallelse till en röntgenundersökning, men blir inte riktigt klok på hur de ska ha det. Så här står det i kallelsen:

Inga förberedelser krävs för denna undersökning. Du är välkommen på Drop-in. Måndag – Fredag 08.00 – 16.00. Extra väntetider kan uppstå vid lunch.

Så här långt är allt solklart. För mig betyder drop-in att man inte behöver boka tid iförväg, och man kommer in i den ordningen man anlänt. Men sen kommer dessa rader som gör mig förbryllad. De är skrivna i fetstil, för att riktigt påpeka vad viktigt det är:

Om du uteblir och ej avbokar så gäller ej frikort och patientavgift debiteras enligt gällande taxa.

Hur ska jag kunna avboka en obokad tid? Tror jag ringer och försöker avboka min obokade tid. Bara för att se vad de säger.

Null

Det är helt tomt, där finns ingenting. Det är varken bra eller dåligt, varken ljus eller mörker, glädje eller sorg. Ingen reaktion, inget ansiktsuttryck, ingen rörelse. Det är varken eller. Absolut ingenting. Det är bara null, helt tomt helt utan värde. Dags att bryta av och byta ut, ersätta med innehåll och värde. Byta till !Null nu!