Vi hamnade på Södra teaterns mysiga terrass med sina stora härliga kuddar, perfekta för lite pridehångel. Personalen var dock inte lika mysiga, kaffet jag beställde tog han från en kanna som stod utan värmning på en kall diskbänk. På fråga om ”det fortfarande var varmt när det stod där”, fick jag det spydiga svaret ”det är personalens kaffe”. Åh! Skulle jag känna mig hedrar, att få dela personalens kalla kaffe och känna mig som en jämlike? ”Då kan jag få rabatt på ert kalla kaffe” försökte jag skämta. Då fick jag den trevliga frågan ”är du socialist?” Hoppsan, nu blev jag minsann en socialist för att jag inte vill betala fullt pris för personalens kalla kaffe! Vilken servicenivå! Hade det inte varit för fröken J och kuddarna hade jag gått därifrån.
Etikettarkiv: kvinnor
Dejting
Internetdejting är lite som Gröna Lund och dess åkattraktioner. Först köper du ett åkband så du får åka hur mycket som helst, och det gör du. Det går upp och ner, det kittlar till emellanåt. Sen mår du dåligt av allt sockervadd och pop-corn. Då åker du hem ensam.
Trippeltoppen
Förra året gjorde Maria slut på 100 gram sambal oelek på en hel vecka under lägret. Idag på lägrets tredje dag är den 725 gram stora burken redan slut. Det här är ett toppenläger. Maten är toppenstark. Maria är en toppenkock. Tror jag ska fria till henne.
Bättre sent än aldrig?
När jag nästan gett upp hoppet, så ringer hon och vill bjuda på middag. Typiskt, nu när jag varken är i stan eller är själv. Fick anstånd och inbjudan gäller om två veckor när jag kommer hem. Som kompensation för den riktig jag, bad hon om ett vykort från sörmlandsmetropolen. Det ska hon få, och det är allt jag kan erbjuda nu.
Punkasäkert gummi
På DN:s hemsida påstås att cyklister som cyklar mer än 30 mil i veckan riskerar bli infertila. Mig gör det inget, vid min ålder är jag nöjd med det antalet barn jag har nu. Dessutom, tänk er vilken intressant konversationen det kan bli i sovrummet när hon frågar ”har du gummi”, och jag svarar ”jag sliter gummi mer än 30 mil i veckan, så det behövs inte här älskling”.
Det ska vara roligt
Solen sken och värmde skönt, så väst och ärmar åkte av tidigt. Målet var minst 14 mil med fika vid Saltå kvarn i Järna. Härligt tänkte jag, en ny runda och lite längre än annars. Det här ska bli skoj! Men för mycket vitt vin och för lite sömn under veckan tog ut sin tribut. Redan i Huddinge började låren skrika. Men jag hängde med till Saltå och fikade.
När låren fortfarande värker efter torsdagens backträning samt efter onsdagens och fredagens intag, då är det bara att erkänna sig besegrad av sin egen kropp. Jag har inget att bevisa, inget som måste gå i prestige, jag gör det här för att det är kul. Så efter färjan över Skanssundet, som blev halvfull med cyklister, fick jag anföra en lugnare klunga hemåt medans de andra drog vidare mot Årsta havsbad. Min klunga bestod av Rolf… ja, och så mig.
Fjortisar
Förlåt, det var faktiskt inte meningen, tänkte mig inte för. Erkänner att det är lite fjortisvarning på tilltaget, men nu står det 1-1 i fjortiskampen. Du får använda din fina scarf så inte sugmärket syns.
Grädda medans järnet är varmt
Om nu Jungfru Marie Bebådelsedag har förvanskats till vårfrudagen och sedan våffeldagen, betyder det det är vår idag. Jaja, titta inte på termometern nu. Alltså en sådan dag när SL-kortet tar slut och pendelcyklingen hägrar. En sån dag tar vi och blandar ett halvt paket frasiga våfflor, hårt vispad grädde, hallonsylt med hallon, trevlig dryck, trevligt sällskap och vad får vi då? En vårvåffelfest! Svårare än så är det inte och det som gjorde det hela var den fransk cidern med vidhängande verbal rolig kvinna.
Det ska få ta sin lilla tid
Det tog sju år för Daniel och Victoria att komma till skott och förlova sig. I sju år har deras vänskap växt till kärlek och nu en förlovning med kommande bröllop och familjebildning. De har låtit saker och ting tagit sin lilla tid, gett både vänskapen och kärleken en chans att växa sig stark. Det är skillnad mot de så kallade moderna kvinnor jag träffar, som stressar sig fram genom livet. Som ser kärleken som en förbrukningsvara, där de kastar dejten som en sliten pryl om inte tycke eller förälskelse uppstår den timmen första fikat tar. Det är tydligen prinsessor jag ska satsa på, inga kvinnor ”av folket”, de har inte lärt sig uppskatta vänskap och kärlek. Ska bara köpa en vit springare först och bli av med min hästallergi. Sen ska jag ut och fria till prinsessor.
Himmel och helvete
Vi hade inte lust att knalla runt i snöovädret och välja ställe att ta ett glas vin på, så det blev första bästa. Trodde vi, det var långt från det bästa. Ännu en ny erfarenhet att lägga på listan, och som aldrig mer behöver upprepas. Alltså att hångla till death metall på hög volym, det är så långt ifrån romantik man kan komma. Hångelobjektet däremot vill jag träffa fler gånger.