Etikettarkiv: Stockholm

cykel, fôlk, hälsa, livet

Hälsans dag

Lämna en kommentar

Det var inte förrän jag kom ut på gatan med cykeln, som jag förstod varför det var så tyst på morgonen. Det är alltid tyst och lugnt i mitt hus på morgonen, men idag var det ovanligt tyst och lugnt, nästan så jag kunde gripa tag i lugnet. För där på trottoaren stod en lång kö av människor som väntade på ersättningsbussen för tunnelbanan. Då förstod jag vad tystnaden berodde på, det var frånvaron av tunnelbanetågen. Tåg som passerar mitt hus var tionde minut i vardera riktningen, men som jag aldrig annars hör, de har alltid funnits där. Men nu när de inte gick, var frånvaron och tystnaden så påtaglig. Vad fort man vänjer sig vid ljud.

Tydligen hade det varit stopp en längre tid och folk verkar ha gett upp att vänta på ersättningsbussarna. På vägen in till stan var det lämmeltåg av promenerande människor. Hela vägen från Sofielundsplan utefter Nynäsvägen och över Skanstullsbron var det promenerande människor. Och de verkade inte lida, de verkade må riktigt gott i den svala morgonluften. Stockholmarnas hälsotal måste slå nya rekord idag, med så många promenadkilometer avverkade på samma morgon. Själv cyklade jag med ett lyckligt leende till stan, helt oberoende av Europas sämsta lokaltrafikföretag.

cykel

Nyförälskad igen

1 kommentar

Det var tre veckor sen jag lägrade min sommarkärlek, men nu var vi ut tillsamman igen. Det blev två timmar i Sicklaskiftet tillsammans, min Meta och jag. Oj vad skoj det var! Både hon och jag var pigga, så det gick undan där det gick, och på stöket hade vi världens flyt tillsammans. Hon? Ja, klart det är en hon! Alla cyklar är av honkön. För det mesta är de följsamma och gör som den som håller i styret bestämmer, men emellanåt styr de på eget bevåg helt galet. Helt plötsligt kan de få för sig att inte vilja växla, eller tappar luften för minsta bagatell. Men när känslan av total cykellycka är så stor att jag nästan kommer i brallan, då är det klart att cykeln är en hon.

cykel, kärlek

Sött och salt i Rudan

1 kommentar

Äntligen fick jag vara med på en Happy BBQ! Förra året var jag nyluxerad, och de andra fyra åren hade jag Klonen. Men nu äntligen! Solen värmde skönt, stämningen var hög och 26 personer trampade iväg från Hammarbybacken till Rudan via Sörmlandsleden. Sällskapet var trevligt och den sköna sensommarvärmen fick vissa sötsaker att smaka salt redan innan start.

Fint flyt hela vägen, inga punkor eller andra tekniska missöden, förutom en kraschad bakväxel redan första kilometern. Så blev vi bara 25. Efter fikat vid Uddby gård fick fröken L:s axlar nog av alla rötter och stenar, så vi hoppade av. Vi blev 3 som fortsatte vägledes och de andra fortsatte på stigar till Rudan. Där återsamlades sedan alla och hederstryffeln Johan och Mattias grillade peppriga stekar. Till det fanns det salta jordnötter, djungelvrål och den salta bönan. Tillbaka till stan var vi 4 som tog pendeln och söta fröken smakade fortfarande salt.

Hur många blev kvar i Rudan?

*för jansson99: luxation = led ur led

cykel, hälsa, kärlek

Riskabelt beteende

4 kommentarer

De såg konstiga ut, klädde sig konstigt, lät konstigt. Och vid Gullmarsplan stormade det in fler i vagnen. Det tog en stund innan jag förstod vad det var. Det var människor. Såna där människor som åker tunnelbana till jobbet. Såna där människor som jag undviker i största möjliga mån för att slippa bli sjuk. För jag är aldrig så frisk som när jag inte åker tunnelbana. Inte en droppe snuva har jag haft sen jag började cykla i mars. Inte en hostning. Ingenting.

Varför utsätter jag mig för det här då? Jo, jag ska träffa fröken L efter jobbet och det regnar. Känner mig inte riktigt bekväm i regnkläder när vi ska gå på lokal. Vill känna mig representativ första gången. Därför offrade jag nu både min hälsa och mitt anseende med att åka kollektivt.

cykel, mat

Olika världar

4 kommentarer

Vaknade långt hemifrån ute i förorten och var kaffesugen. Ville inte väcka någon för att tillfredsställa mitt behov, så jag tog min cykel in till stan. Dagens frukost bestod av en pappmuggskaffe och en kexchoklad med en soptunna som bord på Götgatan. Stor skillnad mot gårdagens frukost som bestod av perkulatorkaffe och dinkelgröt i någons kök. Samma stad, samma helg men två olika världar. Båda med sitt egna lugn, med sina egna förtjusningar.

cykel, fôlk, känslan, livet

Trollgubbe

Lämna en kommentar

Mitt i ingenstans drog Johan fram semlor och kaffe ur sin ryggsäck. Nå, så mycket ingenstans var det, det var mitt på gula spåret nära Nackamasterna med vidunderlig utsikt över Källtorpssjön med Globen i fonden. Helt plötsligt hade mer än 30 cyklister sammanstrålat från tre olika håll för at fira tisdagsrajdernas ettårsjubileum. Som grädde på moset, fick vi ännu en överraskning i klubbstugan i Sjöstaden. Som tack för att vi alla tisdagar asvlutat rajderna på Max hamburgerrestuarang, bjöd de alla på glass. Känslan av samhörighet och kamratskap var stor. Lite tack vare Pär och Fredde som jag hela rajden snackade och skämtade med. Då gjorde det inget att det regnade på hemvägen och jag hade glömt cykellamporna.

livet

På ett bra ställe, del 2

1 kommentar

Har ringt både Sörmlandstrafiken och Swebus, varit på besök hos både SJ:s och SL:s hittegodsavdelning samt ringt varenda sommaröppen polisstation i Sörmland. Men ingen har fått in min kamera. Jag vet att jag packade ned den i Malmköping, men den var inte i väskan när vi kom hem. Mest troligen att den trillat ur den överfyllda väskan under resan. Den var märkt med både mitt namn och med en stöldsskyddsetikett, så har någon ärlig person hittat den så borde jag fått den i retur vid det här laget. Men jag får ändå en svag känsla av att den var med hem, och har ramlat ur eller blivit lagd på ett bra ställe. Ni vet, det där bra stället man aldrig hittar. Någon som är synsk och kan säga mig var den är?

cykel, fôlk

Människofria zoner

5 kommentarer

Gör cykelbanor och bilvägar till människofria zoner!

Det handlar helt enkelt om att rätt sak på rätt plats: bilar på vägbanan, cyklar på cykelbanan och gående på gångbanan. Inget annat. Inga parkerade bilar på cykel- och gångbanorna, inga cyklar på gångbanorna och inga yra höns på cykelbanorna.

Cykeln är ett fordon, och ska aldrig blandas med gående. Det har tyvärr många politiker och tjänstemän missat, och bygger gladeligen cykelbanor på gemensamma utrymmen med gående. Det ger felaktiga signaler, och många tolkar det som att det är okej att cykla på trottoarerna. Jag har fått det svaret av många cyklister när jag frågat. De cyklar helt enkelt som de går… på trottoaren.

Men så länge vi inte har någon Polis som gör sitt jobb och beivrar dessa brott – som kan ses triviala, men de utsätter många människor för stor fara i vardagslivet – kommer respekten för att följa våra lagar vara låg. Klart att ingen följer lagarna utan gör som dom själva egoistiskt vill, när inget händer, när inget straff utdelas. Vi har fått den trafikmoral som polisen själva har skapat; den egoistiska trafikmoralen, jag gör som jag vill och skiter i andra. Och så undrar polisen varför de får så låga siffror i förtroendeundersökningar.

cykel, familjen, kärlek

Dam i nöd

2 kommentarer

Vi var bara sex stycken som förtvivlat spelade cykelpolo och försökte få lite uppmärksamhet från publiken. Men den förmodade publiken samlades istället likt gamar runt den sköna fröken S som hade problem med drivlinan på sin fixie. Vad gör inte folk för en dam i nöd? Precis vad som helst tydligen, och mest var det goda råd. Vad händer om hon följer allas råd, kommer hennes cykel bli cykelbar? Det återstår att se, vackra ögon hade hon.