En del tycker jag inte är riktigt klok, som åker ända till Karlstad för att gå till tandläkaren. Men besöket var mors julklapp till mig. Efteråt gick vi på det tillbyggda Värmlandsmuseet. Även denna gång blev jag positivt överraskad av ett museibesök. När jag som liten var på besök på museet med skolan, stod man där som ett fån å glodde på några benstumpar och stenbitar i en dammig gammal glasmonter. Men nu! De hade levandegjort Värmlands historia på ett mycket effektfullt sätt. Byggt upp kulisser av gruvor, hus och inredningar. Till och med delar av gamla konditori Royals möblemang hade monterat upp. De gamla galonsofforna och träfaneren…jag fick en klump i halsen…”gamla Royal”… När jag satt där och kände mig vemodig och eländig, tyckte jag att Åke satt där på sin gamla vanliga plats… Men det var nog bara en synvilla. Men helt säker kan man aldrig vara, för Värmland är ju skrönornas och sagornas landskap!