Kategoriarkiv: kärlek

Ragga upp en madrass

Inga madrasser är likadana, även om de vid första flörten så kan vara. Det är först när man fått dom i säng och krupit upp och lägrat dom som man märker skillnaden. En del är kalla, kyliga och avvisande, medans andra är mjuka, varma och inbjudande. Några madrasser tröttnar man på ganska snabbt på, man slänger ut dom ganska snabbt och så raggar man upp en ny för kvällen. Andra madrasser tröttnar man aldrig på, utan de är mjuka, inbjudande och sköna hela tiden.

Köpte en ny säng i somras, men jag hann aldrig sova in den, då jag luxerade två dagar efter att den levererats. Först trodde jag det var på grund av den onda axeln som jag sovit dåligt i tre månader. Men när axeln började bli så bra att jag inte hade ont på dagarna längre men fortsatte sova dåligt, funderade jag på om bäddmadrassen var för tunn och hård. Gjorde en chansning och köpte en tjockare och lite mer följsam bäddmadrass. Och den var perfekt! Andra natten med nya bäddmadrassen sov jag 12 timmar! Så skön var den.

Madrasser är ibland som kvinnor, man måste provligga för att hitta rätt. Synd att det tar sån tid innan man hittar rätt.

Tillgänglig för vadå?

På jobbet kör vi internt Office Communicator, som fungerar lite som Windows Live Messenger, med skillnaden att det är knutet till Outlooks adressbok och så vidare. Om det i kalendern står att jag är i möte, så ställer OC automatiskt om min status till i möte. Sen finns de vanliga statuslägena att välja på, som upptagen, stör ej och så vidare. Men istället för som i Messenger stå som online, är jag i OC tillgänglig. Tillgänglig för vadå? Jag är ju singel, så jag är ju alltid tillgänglig för lite trevligheter. Undrar om någon kollega nappar?

För mycket semester kvar?

Kollade precis semestersaldot. Jag har 19 dagar kvar iår. Det är nästan fyra veckor, nästan en hel månad! Väldans vad sparsam jag varit med semesterdagar det här året. Trots att jag tagit ut både påsklov och sommarsemester, samt en del strödagar i somras för att vara med fröken E. Det finns med andra ord, mer semester kvar än förhållande. Så bakvänt.

Utvecklade grötvanor

Råkar jag ha med mig likadana matlådor två dagar i rad på jobbet, får jag frågan ur jag kan äta samma lunch flera dagar i rad. Jag förstår inte vad det är för konstigt med det. Jag ställer då motfrågan om de inte äter samma frukost varje dag, och jag får alltid ett ja, och sen tystnad. Sen kommenterar iallafall inte den personen mer mina matlådor. Effektivt!

För visst är det så, de flesta av oss äter samma frukost år ut och år in. Antingen är vi för trötta för att orka bry oss på morgonen och hitta på något nytt, eller så har vi hittat den perfekta och ultimata frukosten. Varför ändra ett vinnande koncept? Min frukostvinnare är havregrynsgröt med krossade linfrön, och ibland en macka eller ett ägg till. Det ger en otrolig magkänsla som varar länge.

Fram till i somras trodde jag att jag hade funnit den ultimata frukosten. Men så bjöd fröken E på en utvecklad gröt, spetsad med russin, hackade valnötter och solroskärnor. Om nu min vanlig gröt var mättande, var hennes grötvariant ännu mer mättande. Numera kokar jag alltid denna gröt, för den ger en otrolig grum magkänsla, och mackan har jag därmed kunnat slopa. Vem har sagt att man inte kan lära gamla hundar sitta?

Åtta äggkoppar senare

Tog fredagen ledigt från jobbet, för att vi skulle runda av snyggt. För att avsluta och skiljas som vänner. Men middagsdejten svek och flydde från stan. Det var tur jag inte åkte tåg för 800 spänn, utan fick skjuts fram och tillbaka.

Med mig hem fick jag ingen vänskap, utan åtta äggkoppar från Ikea. Sextio mil och sextio timmar för åtta äggkoppar. Jag kan lova, det var inte värt det.

Femton fåfängliga haikun

Tog en promenad upp till Fåfängan och satte mig och såg ut över Saltsjöns inlopp. La mig tillrätta på berget och knopade ihop femton stycken haikun av varierande kvalitet. Håll till godo.

I
Nattliga oron
med förvirrade hjärnor
förstår ingenting

II
Sängen ekar tomt
bara kuddarna kramas
saknar armarna

III
Löven prasslar tyst
framfarten sker i tomhet
hjulen rullar två

IV
Rostiga stängsel
lurar stillsam bris från öst
tvålkoppar anlöper

V
Ensamt majestät
tronar egot över sjön
drömmarna slås bort

VI
Silvriga droppar
längtans portar spricker upp
torkar bort allt regn

VII
Mannen från norr
tröstar hjärtats dova skrik
plåten ekar tomt

VIII
Sakrala minnen
spelar biljard i hålet
ekot väcker kön

IX
Vass mossa skaver
maskrosbladen vissnar bort
jag förenas dom

X
Skymningen mojnar
vita pärlor rullar in
ute inget kvar

XI
Halvdöd mans kista
spelar tre falska toner
med tom flaska rom

XII
Rött tappat hjärta
fladdrar ensamt på vägen
ingen plockar upp

XIII
Grusar hoppets väg
sorlet dödar lyckans plan
tvekans tomma steg

XIV
Kvinnor passerar
står ensam kvar på kanten
färgerna bleknar

XV
Ledsamma stigar
snirklar ned genom grönskan
slutar rotlöst mörkt

Mina 15 minuter

Som jag tidigare nämnt skulle jag figurera i en tidning med anledning av en hemsida jag gjort. I torsdags fick jag inte bara halva sidan två i Karlstads Tidningen, jag hamnade även på första sidan högst upp. Bilden är tagen av Elin i Malmköping, och är väldigt bra. Artikeln finns att läsa här i pdf-format.

Anledningen till detta är att Karlstadsbuss idag får ett nytt busslinjenät och journalisten på tidningen hade snokat upp min hemsida om Karlstadsbussar. Själv tycker jag den är medioker, bara massa inskannade tidtabeller, kartor och andras bussbilder. Men tycker andra den är bra, så är den väl det.

Som om inte det vore nog, var jag alldeles nyss med i P4 Radio Värmland i direktsändning. Känns konstigt att få massa konstiga frågor som varför man samlar på tidtabeller och vad man gör med dom. Mitt svar var att människan var samlare innan den blev jägare och att jag har mina tidtabeller i en låda. Vad ska jag annars svara, höll på och säga att jag gör nåt riktigt kinky med dom? Nu har jag iallafall fått mina 15 minuter av kändisskap.

Inte som andra

– Du är inte riktigt klok, du är inte som andra pappor

Det var orden Klonen yttrade när jag mötte honom vid bussen. Kanske det berodde på att jag bar omkring på en kvast. Det är inte vilken kvast som helst, utan kvasten som satt på kvastbilen på Tour de Retard förra gången, 2005. Den ska imorgon sitta på kvastbilen på andra upplagan av Tour de Retard.

Sökte stöd hos Elin, men hon höll med Klonen att jag är konstig. Är jag konstig bara för att jag gillar att göra saker jag gillar att göra?