Yrkesskada med fri tolkningsrätt

Jag är yrkesskadad! Lyssnade på radion med ett halv öra, och de sa ordet julplatta. Hela deras vidare diskussion på radion blev helknasig, för enkelspårig som jag är, hörde jag ordet hjulplatta istället!

* hjulplatta uppkommer när ett tåg bromsar för hårt så ett hjul låser sig och det glider i låst läge på rälsen. Då slipas hjulet ojämnt och blir platt just där. Sedan när tåget rullar igen, så slår det platta stället på hjulet i rälsen dunk dunk dunk. I värsta fall slår det sönder rälsen, i bästa fall får hjulet svarvas om. Det första kan kosta flera miljoner, det senare bara massa tid.

Ta bort plåster

Det finns två sätt att avlägsna ett plåster på. Det ena är det snabba och smärtfria sättet där man rycker bort plåstret så fort att man inte ens hinner reagera. Sen finns det långsamma och smärtsamma sättet. Där plåstret sakta dras bort så smärtan känns i varenda hårsäck. Där är jag nu, med en bit plåster kvar att dra bort. Det gör ont.

Bimbo på hal is

Idag var målsättningen att cykla vilse. Cykla på så många för oss nya stigar som möjligt. Tyckte vi lyckades hyfsat, men det går inte att undvika de vanliga traderna som transportsträckor.

Dubbdäck hade varit rena helgerånet idag, det var inte halt på Sicklaskiftet. På vägen ditt fanns det iochförsig några kvardröjande isfläckar, men de lär försvinna under dagens sol. Dock halkade jag till som Bambi en gång, och det var på en fuktig bergshäll. Lade mig snyggt och prydligt på axeln. Vänster axel som tur var.

Rubriken är lite missvisande. Jag är varken blond eller blåst. Som liten var jag en riktigt liten lintott, som Emil ungefär. Men det bleknade bort i puberteten och jag blev en blekt blondin. Numera går det inte längre att fastställa vilken hårfärg jag har. Är det som det står i passet, mellanblond, eller är jag till och med gråhårig? Ingen som vet, ingen som vet…

Hälften har gått bort

Hösten har varit en tidsmaskin som skickat tillbaka mig i utvecklingen. Tillbaka dit jag var när jag började träna för flera år sen. Efter två månaders totalt uppehåll med styrketräning och cykling har jag tappat ungefär halva styrkan. Orkar bara lyfta hälften så tunga hantlar, dra hälften så stora tyngder i maskin, cykla hälften så länge innan orken är slut. Beklaga min förlust, jag lever med sorg. Halva jag har gått bort. Synd bara att det inte märks på vågen.

Höjden av nördighet

Det måste vara höjden av nördighet, att lära sig WEP-nyckeln till det trådlösa nätverket utantill. Koden består av 26 tecken, siffror och bokstäver huller om bullar. Vad som nog är värre, är att kollegan är stolt över att han kommer ihåg det.

Själv är jag tacksam om jag lyckas komma ihåg de fyra siffrorna till mitt Bankomatkort.

Lättare åt andra hållet

Cukeln står precis utanför mitt kontorsrum och framhjulet sticker fram i dörröppningen så jag ser det. Av någon anledning började jag studera framhjulet där jag satt i kontorsstolen och det såg fel ut. Tog ett tag men sen såg jag det. Däcksmönstret går åt fel håll! Började krypa på alla fyra för att leta efter märkningen jag gjort på däckssidorna. Hm… Det står VF på höger sida och HF på vänster sida. Jag lovar, jag var nykter i förrgår när jag satte på däcken. Förty har jag lyckats vända framdäcket bak-och-fram. Vilket klantarschle jag är. Kanske därför det var så tungt att cykla till jobbet imorse. Undrar om det går lättare åt andra hållet, hemåt? Då kommer ju hjulet åt rätt håll… eller…

Gratis är inte alltid bra

Det blir rätt enehanda att bara träna axlarna. Snart är axlarna lika abnorma som Karl-Alfreds underarmar. Tänkte som komplement börja styrketräna benen nu när vintersäsongen börjar, så de är starka och snabba framåt våren. Men det var när jag gick upp i trapporna och låren började ta emot, som jag insåg vilken himla bra gratisträning det är för benen att cykla med tunga dubbdäck.

Hälften av ingenting

Åter ett såntdär roligt samtal med en telefonförsäljare:

– Goddag, jag ringer från Svenska Dagbladet (telefonförsäljaren)
– Hejsan (svarar jag)
– Du har väl läst våran tidning?
– Jodå, den brukar jag hämta gratis i Cityterminalen
– Nu kan du få den för halva priset hemburen på morgonen
– Ska jag betala hälften av ingenting för att få den hemburen? (frågar jag förvånat)
– Jo, svarar säljaren med viss tvekan, men du får den ju hemburen
– Jamen jag hämtar den ju gratis, varför ska jag då betala för den?

Tystnad, efter några sekunder hämtar sig säljaren och avslutar:

– Då får du ha en trevlig fortsatt dag
– Hejdå

Brist på elementära kunskaper

Det snöade en del igår, så jag krängde på dubbdäcken på pendlarhojen. Visste inte om det skulle vara halt eller inte idag. Ville inte chansa och det är bättre att ha dubbdäck och det inte är halt, än tvärtom.

Det var knackligt och det var halt imorse. Men inte för mig. Jag hade ju mina dubbdäck på. Var lycklig över att att jag tog det beslutet igår kväll. Det var inga som helst problem att cykla till jobbet på den knöckliga och hala isen.

Alla som är över 10 år, utom de som håller på med snöröjning, vet vad som händer när vatten fryser. Det blir is! Men hade de i plogsvängen passat på och plogat bort den slaskiga sörjan när den inatt fortfarande var slaskig, innan den frös på? Inte alls! De har inte gjort någonting! Möjligtvis sandat lite här och där. Och sand funkar ju skitbra på de ställen där asfalten är bar och isfri. Not! Jag vet, det gör ont när hjulen släpper på lösgruset och man kysser asfalten. Det har hänt förr, men idag klarade jag mig, det var is överallt. Så jag kände mig säker med mina dubbdäck.

Har all kunskap och vett försvunnit i upphandlingens förlovade tid? Är det ingen inom snösvängen som överhuvudtaget tänker till och i förebyggande syfte plogar bort slasket från gatorna? Jodå, jag har ringt kommunens felanmälan. Men de skickar bara ut plogarna om det fallit en viss mängd snö. Och inatt har det ju inte snöat! Det gjorde det ju igår kväll. Har försökt förklara för dom vad som händer när vatten fryser, men de förstår inte. De vill inte förstå. De kan inte förstå. Har flera gånger förklarat att lösgrus på asfalt inte hjälper mot halka, tvärtom. Det framkallar fara då man tappar fästet totalt på lösgrus. Men de vill inte förstå. De kan inte förstå. För om man inte ens förstår det mest elementära att vatten blir till is vid minusgrader, då har man inte många hjärnceller att spela med.