Kategoriarkiv: cykel

cykel, fôlk

Stockholms stads miljösatsning

4 kommentarer

Det var inte plogat i fredags morse när jag cyklade till jobbet, inte heller när jag cyklade hem på eftermiddagen. Inte heller imorse. Exempelvis Vasabron tjänstgör nu som snöupplag. Tog upp lappen som Gatukontoret delar ut och ringde till Gatukontorets felanmälning. Tjänstemannen i telefonen vägrade upprätta en felanmälan! ”Ta bilen” var hans uppmaning!

Om inte halkbekämpningen prioriteras för cykelbanorna, innebär det att det inte heller prioriteras för gående, då vi oftast delar samma banor. Hur har de då tänkt att stockholmarna ska kunna gå till sina bilar som vi uppmanas att ta till jobbet, om inte ens trottoarer och gångbanor är plogade?

Är detta Stockholms nya miljösatsning att få färre bilar i innerstan, lägre koldioxidutsläpp och friskare stockholmare då vi uppmanas av kommunens tjänstemän att ta bilen?

Ansvariga tjänstemän och politiker är vidtalade. Fortsättning följer.

cykel

Leva på liten fot

Lämna en kommentar

Försökt intala mig att mina übergrumma vintercykelskor ska klara nedåt minus tio. Köpte två nummer för stora, 43, för att få plats med två strumpor. Men fötterna har ju uppenbarligen växt, så nu är de bara ett nummer för stora. Får bara plats med en tjock strumpa och det räcker inte vid minus 10. Så jag får resignera och inse faktum att jag antingen behöver nya skor, eller tjocka skoöverdrag.

Det är inte stora fötter jag har, 41 eller 42 beroende på hur jag mäter, eller vem som mäter. men att de största skoöverdragen i neporen är för små är skandalöst. Hur ska de göra som har 44 i skostorlek? Köpa en dykardräkt? jakten fortgår, efter skoöverdrag med tillräcklig storlek och värmeisolering.

cykel, hälsa

Dragos

Lämna en kommentar

Det var helt omöjligt att få upp pulsen på kvällens 90-minuters spinningpass. Fick aldrig pulsen över 80% av max. Har väl nån skit som vandrar runt i kroppen som vandrande vålnaden. Kan han inte vara så vänlig och gå ut ur min kropp som en vanlig man?

Allmänt, cykel, gudarnas betraktelser, känslan, kärlek

Röda crosset

Lämna en kommentar


Första cyclocrossträningen. Det var blött, lerigt, fartfyllt, och en aha-upplevelse. Förstod varför jag tog av de medföljande Maxxisdäcken ganska med en gång cykeln var inköpt. De är alldeles för tungtrampade på asfalt, grus, lera, löv, sand… ja, på alla sorters underlag. Gummit är som sugproppar, klistrigt. Så här slut har jag aldrig varit, till och med tanten var undrande.

Trevligt med nya bekantskaper i form av grusvägar jag inte ens visste de existerade. Med ett par trevligare Racing Ralph blir umgänget roligare.

cykel, gudarnas betraktelser

De fyra årstiderna II

Lämna en kommentar

Fyra dagars frånvaro från cykel ger en viss abstiensn i benen som börjar pedalera i luften. Men samtidgt gav vilan en skjuts på 90 minutersspinningen ikväll. Det var pigga ben och ett alert hjärta som trampade på. Skönt med öronproppar så jag kan höra vad gaphalsen vrålar där framme. Utan öronproppar skulle jag få tinnitus i flera dagar som förra gången han lekte DJ, vilket han inte gör bra alls.

cykel, livet

Var är kaoset?

Lämna en kommentar

Var är kaoset? Var var var? Såg inget kaos när jag cyklade hem. Jag såg samma trafik som alla andra dagar. Toppat med blötsnö från sidan och blötsnö på marken, samt en hård sidvind.

Men kaos? Såg jag inget av. Inga störtande flygplan, bristande fördämningar, briserande atombomber eller vältande skyskrapor. Allt som vanligt. Bara lite blötare.

cykel, fôlk, känslan, kärlek, livet

Nästan som på riktigt

Lämna en kommentar

Hade det på känn hela dagen, men kunde inte komma på vad det var. I omklädningsrummet på Sats Medborgarplatsen upptäckte jag fadäsen. Jag hade glömt packa ned strumpor! Köra spinning i 90 minuter utan strumpor skulle inte bara bli obehagligt, det skulle bli äckligt. Men Sats vet hur de tjänar pengar, de hade ett par grå-brandgul-svarta för 130 kronor. Katchjing! Men oj vad sköna de var! Som grädde på moset hade jag även glömt mina astmasprejer, så det blev lite andnödigt i den syrefattiga lokalen.

Gunilla ville minsann inte vara sämre. Hon glömde sina vattenflaskor. Så där satt vi i 90 minuter och langade vattenflaskor mellan varandra som värsta proffsklungscyklisterna. Bara följebilen som fattades.