Kategoriarkiv: livet

Bimbo på hal is

Idag var målsättningen att cykla vilse. Cykla på så många för oss nya stigar som möjligt. Tyckte vi lyckades hyfsat, men det går inte att undvika de vanliga traderna som transportsträckor.

Dubbdäck hade varit rena helgerånet idag, det var inte halt på Sicklaskiftet. På vägen ditt fanns det iochförsig några kvardröjande isfläckar, men de lär försvinna under dagens sol. Dock halkade jag till som Bambi en gång, och det var på en fuktig bergshäll. Lade mig snyggt och prydligt på axeln. Vänster axel som tur var.

Rubriken är lite missvisande. Jag är varken blond eller blåst. Som liten var jag en riktigt liten lintott, som Emil ungefär. Men det bleknade bort i puberteten och jag blev en blekt blondin. Numera går det inte längre att fastställa vilken hårfärg jag har. Är det som det står i passet, mellanblond, eller är jag till och med gråhårig? Ingen som vet, ingen som vet…

Grattis eller vadå?

Klonen ringde imorse och önskade mig grattis på Fars dag. Mycket vänligt att han kommer ihåg sin pappa, så jag tackade förstås. Sen var det min tur att ringa min pappa. Men tvekade lite. Säger man verkligen ”grattis på fars dag”? Låter som far fyller år eller att han utfört en bedrift, som att erhålla Nobelpriset. Jo, han har ju avlat fram mig, det är ju en form av bedrift. Men ändå. Grattis?

Ett element för mycket

De fyra elementen var enligt antikens filosofer eld, jord, luft och vatten. Där elden var energin, jorden var kraften, luften var makt och vatten var visdom. Tillsammans bildade de världsaltet.

I värmeelement ska det bara finnas två element. Det är vatten som transporterar elden, alltså värmen. Men i mina element är det ett element för mycket. Jag får lufta dom flera gånger i veckan.

Vad svarar man på sån e-post?

Fick ett trevligt e-brev från en kund i min lilla firma.

Tycker Du att Du fått jobba för mycket för slantarna i år?? Jag tycker inte att Du jobbar för lite, jag undrar bara om det har blivit mer jobb än vad Du hade räknat med!?
Snart nytt år och nya slantar (cyklar)?

Men, men, jag kan ju inte ha fler cyklar, det får inte plats! Vill inte ha sex cyklar.

Hackade dagar utan rytm

Så var det måndag igen efter en veckas höstlov med Klonen. Visst var det skönt att få rå om honom i en hel vecka. Men jag tycker inte jag varit annat än ledig senaste halvåret. Känns inte som jag riktigt kommit igång efter semestern i juli. Tiden har varit så upphackat av flera orsaker. Mest på grund av axelluxationen i somras, som gjorde att jag först var sjukskriven i två veckor. Sen blev dagarna så upphackade när jag rehabtränade flera gånger om dagen. Fick ingen vardagsrytm alls.

Antalet cykeldagar under sommaren kan jag räkna på ena handens fingrar. Mest beroende på att jag inte ens fick cykla till jobbet utan tog tunnelbanan. När jag väl började cykla i början av oktober och känslan av vardag och rytm infann sig, så kom då höstlovet. Och nu är det bara två månader kvar till jul. Det är kul med jul, men jag vill känna att jag kommer igång med vardagsrutinerna igen. Cykla oftare, inte bara till jobbet. Styrketräna hela kroppen, inte bara axelrehab. Göra matlådor för varje dag, inte äta lunch ute. Ja, göra allt det där vanliga vardagslunket mer och oftare. Komma in i rytmen igen.

Tillståndslöst tillstånd

För det mesta är man van vid ett visst tillstånd, det normala tillståndet. Allt annat verkar onormalt och känns väldigt ovant. Ibland övergår det ovana tillståndet till att bli det normala. Det invanda blir ovant och det ovana blir till en vana. Det kan bli lätt förvirrat, men efter ett tag vänjer man sig vid det tillståndet man befinner sig i och det känns tryggt och invant att vara där, för det har blivit det normala tillståndet.

För närvarande är jag i ett tillståndslöst tillstånd, befinner mig mitt emellan två tillstånd. Sakta glider jag från det ena till det andra. Men det är inte lätt att veta, om jag går från det onormala till det normala eller tvärtom. För vad är egentligen normalt? Vad är det invanda och vad är ovant?

För mycket semester kvar?

Kollade precis semestersaldot. Jag har 19 dagar kvar iår. Det är nästan fyra veckor, nästan en hel månad! Väldans vad sparsam jag varit med semesterdagar det här året. Trots att jag tagit ut både påsklov och sommarsemester, samt en del strödagar i somras för att vara med fröken E. Det finns med andra ord, mer semester kvar än förhållande. Så bakvänt.

Nybliven högerhänt

Efter att i nio veckor styrt datormusen med vänsterhanden, tyckte sjukgymnasten idag att jag kunde börja försiktigt med högerhanden igen. Jisses, det var värre att återgå till högerhanden, än vad det var att förut börja med vänsterhanden. Det här var ju dretsvårt! Trodde högerregeln satt i ryggmärgen, att det var som att cykla; bara köra på liksom. Inte då. Det här är vingligt som attan. Känner mig som nybliven högerhänt. Det här blir en lång eftermiddag.