Proffset och amatören

Allt var förberett in i minsta detalj, hon hade planerat allt minutiöst. En lätt jacka som var tillräckligt varm och vars huva hon tagit av så den inte skulle fastna i ryggsäcken när den åker av och på. Ryggsäcken var tömd så det skulle finnas plats för alla inköpen. Skorna var utvalda för att kunna gå länge i, plånboken välfylld och sist men inte minst, ett sprudlande glatt humör. Nu var hon, ett äkta shoppingproffs, redo att ägna en hel lördag åt att köpa julklappar. Själv köpte jag rakbalsam och åkte hem.

Jag, kriminell

Imorse var jag sådär härligt out law! Jag trotsade polismannens instruktioner från igår, och cyklade på vägen, på gatan, när det är snö och på 70-väg. Vad ska jag göra nästa gång, låta bli att sträcka ut handen innan jag svänger, eller cykla med bara en hand på styret? Uj, det börjar gå utför med mig, rakt ner i djupa brottsträsket.

Potatisgris

Idag fick jag lära mig av polisen

  • att jag inte får cykla när det snöar, utan jag ska ta tunnelbanan
  • att jag inte får cykla på vägen om cykelbanan bredvid är ofarbar för att den är oplogad, tjänstgör som snöupplag eller är ofarbar av annan orsak
  • att det är förbjudet att cykla på 70-väg (sic!)
  • att det är ok att preja en cyklist så han ramlar i backen och slår sig

Självklart bestred jag deras galna påståenden. Jag frågade om de hade belägg för sina påståenden, vilka lagar de stöder sig på för att påstå sådana saker. Efter att den manliga polisen konsulterat sin chef via radio, ville han inte prata med mig, han bara gick iväg skamset utan att ens se på mig.

Det finns inget som helst stöd i lagen för deras galna påståenden, de stod och ljög och hittade på egna lagar. Får dagens poliser ingen som helst utbildning i svenska lagar och regler? Jag bad dom flera gånger ge mig belägg för sina påståenden. Jag frågade även, var ska jag cykla om cykelbanan är ofarbar. ”Inte på vägen” var svaret. Tomtarna kommer tidigt iår och är förklädda till poliser.

Dom kallar oss mods

Plogandet av gator och cykelbanor görs lite hipp som happ, lite här och lite där. På vissa ställen har de varit ambitiösa och plogat i princip asfaltsrent, på andra ställen är det knappt plogat alls. Förstår att det tar tid att ploga, särskilt när upphandlingarna är gjorda så att de plogar en gata i en stadsdel, sen ska de åka till andra änden av stan och ploga en gatstump där. Verkar som plogbilarna mest åker omkring med upplyfta plogar, istället för att ploga där dom är på ett större område effektivt. Men det är säkert billigare att upphandla på det sättet. Men bra är det inte, det kan inte bli billigare att betala att plogbilarna ska åka omkring och inte ploga.

Förty är det härligt med massa snö, trängseln på cykelbanorna är som bortblåst. Nu är det bara de tuffa tösera och pôjkera som cyklar. Det är inte lätt, det går inte fort, men det är bra träning, utmanande och karaktärsdanande att cykla i snömodden. Hoppas snön ligger kvar till februari.

Ungdomens förfall

Vad är det med dagens ungdomar? Är de degenererade, tappade i golvet, depraverade eller bortskämda? När jag var ung, stod vi på fredagar ett kvarter från Systembolaget och frågade någon vuxen om de kunde köpa ut. Alltid var det någon som gjorde oss till viljes. Men vad gör dagens ungdomar? Det stod två tonårstjejer utanför Pressbyrån och frågade om jag kunde köpa ut åt dom. Köpa ut cigaretter! Super inte dagens ungdomar?

Värvningskampanj

När vi igår kväll satt och drack kaffe, konjak, whisky och åt choklad efter det trevliga årligt återkommande hjulbordet på museispårvägen i Malmköping, inledde Magnus en insamlingskampanj. Han tyckte att fröken S varit så duktig på att äta, städa och allmänt ökat kvoten av kvinnor på hjulbordet till två, att han ville skramla ihop till en medlemsavgift för henne. Eftersom jag har insyn i medlemsregistret och tillgång till vårt kommenderingssystem Mubs, var det snabbt fixat imorse att både få fram ett nytt medlemsnummer, få henne registrerad som familjemedlem, samt få in henne som aktiv på museispårvägen. När hon vaknade imorse hälsade jag henne med ”Godmorgon 3721”. Hon log försynt överseende.

Dubbelt upp

Visst kan jag snacka, jag är medveten om min begåvning. Men då ska ni veta vad mycket mer jag ser och lyssnar, och som mellan mina ögon och öron virvlar runt i diverse tankar. Resultatet kan då bli en betraktelse i denna blogg, med funderingar, tankar, idéer och åsikter. Det finns därför en anledning till att vi människor är begåvade med två hjärnhalvor, två öron och två ögon, men bara en mun. Det är för att vi ska tänka, se och lyssna dubbelt så mycket som vi talar. Synd bara att en del missförstått det hela och tror de är begåvade med flera munnar än vad de har hjärnor till.