I dessa tider med svininfluensan och annan dret som florerar, är det riktigt äckligt att hamna på en toalett där det inte finns tvål. Som igår på det ”fiiina” X2000 som de sa för tjugo år sen. Ingen tvål på toaletten i förstaklassvagnen. Jag glömde visst lägga till det när jag köpte biljett. I andraklassvagnen fanns det minsann tvål. Hur tänkte ni där SJ, när ni tog mer betalt för min förstaklassbiljett? Näe, fyfan så ohygieniskt SJ, ni som värnar om miljön och allt. Där sitter massor av folk i vagnen med bajsiga händer efter toalettbesöket. Hur miljövänligt är det?
Vi, de drunknade
Det är inte ofta jag åker tunnelbana, men när jag gör det är det alltid strul. Alltid! Helt utan undantag. Imorse stod vi 30 minuter mellan Kärrtorp och Björkhagen, så med lätt förtvivlan steg jag in på Centralens Pocketshop strax efter sex och väste vänligt: jag önskar mig en bra bok, mitt tåg går om tre minuter… det får inte vara en kriminalroman!
Tjejen i kassan blev lite lätt skärrad över de där tre minuterna: hm, det är ju mest kriminalromaner nu för tiden, fann hon sig och hummade till, vände sig om och gav mig en bok med orden: den här har jag läst flera gånger. Utan att tveka tog jag den med orden; då är den bra, det händer att jag också läser samma bok flera gånger.
På tåget hem från Göteborg, satt mannen bredvid mig med samma bok. Jag som bara var på sidan förtielva nånting frågade om den var bra, och han som var på sidan trehundra-nånting, tyckte den var bra. Bra, för den är ändå på över sexhundra sidor.
Våga känna mjölksyran
Vi måste våga känna smärta för att kunna uppleva njutningen. Om livets olika skeenden saknade motstånd och smärta, skulle inte upplevelsen av njutning få samma behållning.
Risken finns alltid att ens hjärta blir krossat av obesvarad kärlek. Men det ska inte få vara ett hinder för att våga känna kärlek. Smärtan av längtan och saknad hör till leken som heter kärlek. Ingen smärta, ingen kärlek.
Som att cykla i uppförsbackar. När benen skriker av smärta och det sprutar mjölksyra genom öronen i uppförsbacken, blir den efterkommande nedförsbacken desto skönare. Då riktigt njuter jag av fartvinden och den vila som erbjuds. Ingen smärta, ingen fartvind.
Ju mer smärta som upplevs, desto skönare är kärleken och nedförsbackarna!
Leverpastej
Vissa saker äter jag bara vid vissa tillfällen. Som julskinka, som jag bara äter på julen. Eller semla som jag bara äter på fettisdagen. Eller födelsedagstårta på min födelsedag. Eller leverpastejsmörgås på fiket i Rosenhill efter exakt 6 mils cykling. Sen går de efterkommande sex milen som på en räkmacka. Fast det kan jag tyvärr inte äta. Men ändå. Leverpastejmacka duger gott.
Manlighet
Bara riktiga män vågar bära rosa. Nu menar jag inte dom som bär rosa skjorta under sin kostym, utan Riktiga Män. Riktiga Män som vågar bejaka sin kvinnliga sida. I Italien får bara Riktiga Män bära rosa cykeltröja. Det är grymt manligt att cykla runt Italien snabbast. I Frankrike får samma Riktiga Män bära gul tröja. Inte lika Manligt som en rosa tröja. Men förty väldigt Manligt att cykla snabbast runt hela Frankrike. Det gör inte vilken kärring som helst, oavsett kön.
Så manlig är tyvärr inte jag, att jag cyklar snabbast runt Frankrike och får bära en gul tröja eller är snabbast runt Italien och får bära en rosa tröja. Min manlighet sträcker sig till att bejaka min kvinnliga sida genom att dricka rosévin. Särskilt om den är riktigt kall. Som nu. Tjillevippen vad manlig jag är som dricker rosévin en lördagskväll.
Nöff nöff
Hysterin runt svininfluensen har tagit sig nya former. Nu har det köpts in handsprit till alla våra toaletter här på jobbet. Låter nog bra, med det räcker att vi alla tvättar händerna med vanlig tvål ordentligt när vi kommer utifrån, innan vi grejar med matlådorna, pillar på den gemensamma frukten eller varit på toaletten. Då behövs ingen handsprit! De som är mest rädda att bli sjuka kan väl börja med sig själva, det är dom som aldrig tvättar händerna när de kommer utifrån. Snusktanter!
Namn och nytt
Finurligt att branta backen heter just Branta backen. För det var exakt vad den var, branta backen. Tre gånger upp, tre gånger ner. Vidunderlig utsikt, så jag blev sist.
Motigt
Det finns kläder för alla väder, utom mot motvind. Mot motvind hjälper bara att trampa mer och hårdare, så med tiden blir mina ben starkare. Därmed borde jag klara motvindarna bättre med åren, men det verkar nästan som tvärtom. Ju starkare ben jag får, ju tyngre upplever jag motvinden. Charlotta var inne på det, det känns som det blåser mer och hårdare numera, jämfört med barndomens ljumma sommarvindar. Men det är knappast som jag som bidrar till de hårda vindarna, som är ett resultat av miljöförstöringen, jag cyklar!
Fem
Dum som en häst
Den ena tjejen till den andra på sina hästar på cykelbanan vid Skå kyrka när jag försökte cykla förbi:
– Tyckte väl jag hörde ett pling
– Det brukar vara cyklar som plingar med cykelklockor på cykelbanorna, morrade jag ur mig och vara nära bli prejad av den fortfarande levande hamburgare.