Etikettarkiv: kvinnor

Insexmiddag

Dagen har gått i ätandets tecken. Chokladfestivalen avverkades på ungefär två timmar och jag kom ut med choklad för bara 200 kronor. Favoriten Opal köpte jag bara tre kakor av som jag annars köper ett kilogram av. Men så fick jag tag på 20 kakor Fazer Blå som i och för sig inte är märkvärdig, men klart bättre än blämarabou.

För att få middag var jag tvungen att vara manlig och vifta med skruvmejslar och insexnycklar. Lyckades tydligen bra med att montera ihop byrån och hålla trevlighetsfaktorn högt då vi monterade lite fel i allt verbaliserande. Riktigt intressanta dialoger mellan skruvandet, bankandet och ätandet. Kramen och blicken jag fick när jag skulle gå var svår att motstå, men av flera skäl åkte jag hem. Den här gången…

Komsi komsi

Omgivningen bekymrar sig för min fixering vid whisky. Inte så konstigt, när omgivningen lockar och pockar med whisky och till och med tar fram en oöppnad dammig kartong för att i nästa minut ställa in den i sitt skåp igen. Onda människa, och henne ska jag cykla med på torsdag. Igen. Får väl köpa egen whisky då. Snåljåp!

Brottets bana

Bakhjulet på räcern var lite skevt, drog fram mitt fina riktställ igår – jajemensan, sån har jag, även om jag inte är expert på att rikta hjul, så har jag lyckats få hjul raka – men upptäckte att ekernipplarna på Shimanohjulet inte hade standarddimensionen som DT:s ekrar, 3,2 mm. Sålunda var jag förbi Cykelcity efter jobbet och köpte ekernycklar för de flesta dimensionerna som förekommer. Snart har jag väl alla cykelverktyg som kan behövas? Först nu, kvart i sex, upptäcker jag att en eker är av! Varför upptäckte jag inte det igår, då hade hjulet redan varit inlämnat vid det här laget. Nu hinner jag inte åka in och lämna in det för ekerbyte, får ta det imorgon bitti. Blir ingen backträning imorgon, men hoppas det hinner bli fixat till torsdag, då jag har en cykeldejt!

Dubbelmacka

Fröken is skulle komma med mat, vin och cykel i delar som vi skulle sätta ihop, men cykeln vi skulle sätta ihop hade det inte kommit alla delar till.. Så det kom ingen fröken is med mat, vin eller cykel i delar som vi skulle sätta ihop.

Med fröken J skulle jag imorgon gå på utställning med, gå på bio med, äta middag med och hångla med. Men oj, så mycket hon har och göra. Det måste vara fullständigt fullsmeckat i almanackan om man som en modern kvinna bara jobbar deltid 50% och varken har man, barn eller familj att ta hänsyn till. Undrar hur jag hinner med mitt eget liv som jobbar heltid och har en Klon på deltid? Består mina dygn av 48 timmar och fröken J:s dygn av 12? Eller är det för att jag är man och inte måste 100% kontroll på allt och hon är kvinna och måste ha 200% kontroll på allt?

Dubbeldissad. Tror jag ska kasta ruttna ägg i fläktar imorgon som kompensation.

Hjärnbrist

Vad är det för fel på kvinnors hjärnor? Eller har de legat i koma de senaste 42 åren och missat helt att vi i Sverige har högertrafik? Eller lider de av hjärnbrist av alla pms-besvär? Två gånger idag har jag varit nära kollidera med hjärndöda damer på cykel som bedrivit vänstertrafik! Och så blir de förbannade och och skäller ut mig för att jag håller till höger.

Maktbalans

Som tidigare nämnts, använder jag inte väckarklocka. Låter kroppen själv bestämma när den fått tillräckligt med sömn och låter mig vakna när balans mellan sovandet och vakandet har infunnit sig.. Mår så mycket bättre än att väckas mitt i, är mycket mer utvilad och presterar bättre på dagarna. Knepet är att lägga sig regelbundet på kvällen. Även på helgerna.

Imorse var ett av de få undantagen som ibland sker. Det var andra gången iår som jag använde väckarklocka. Kvart över sex ringde det, och jag som trodde jag satt på kvart i sju. Vi skulle virtualisera en printserver så jag var tvungen att vara hundra på att vara i tid på jobbet. Vilket jag var med god marginal. Med det uppstigande tiden var jag här gôrtidigt.

Imorgon har jag tagit semester för en cykeltur till Adelsö med fröken J, men jag kommer vakna runt klockan sex iallfall. Så fungerar min kropp, den söker sin egen balans och vaknar när den är klar med sovandet och vill hitta på nåt skoj. Som att cykla, dricka kaffe eller bara älska.

Våga känna mjölksyran

Vi måste våga känna smärta för att kunna uppleva njutningen. Om livets olika skeenden saknade motstånd och smärta, skulle inte upplevelsen av njutning få samma behållning.

Risken finns alltid att ens hjärta blir krossat av obesvarad kärlek. Men det ska inte få vara ett hinder för att våga känna kärlek. Smärtan av längtan och saknad hör till leken som heter kärlek. Ingen smärta, ingen kärlek.

Som att cykla i uppförsbackar. När benen skriker av smärta och det sprutar mjölksyra genom öronen i uppförsbacken, blir den efterkommande nedförsbacken desto skönare. Då riktigt njuter jag av fartvinden och den vila som erbjuds. Ingen smärta, ingen fartvind.

Ju mer smärta som upplevs, desto skönare är kärleken och nedförsbackarna!