Etikettarkiv: Stockholm

Illa valt tillfälle

Igår vid lunchtid kretsade en helikopter över min stadsel och den närbelägna skogen. På flera nyhetssajter kunde jag läsa att en liten sexåring hade försvunnit i Nackareservatet och polisen hade satt igång ett stort pådrag med bland annat en helikopter. Tack och lov återfanns pojken välbehållen. På något sätt hade han lyckats ta sig genom skogen och de fann honom hemma vid sitt hus.

Bara någon timme senare hörde jag ånyo helikoptern sväva över min stadsdel. Undrade då om pojken försvunnit igen? Men imorse kunde jag läsa i tidningen att Ica i Bagarmossen hade blivit rånat. Och det måste vara sämsta valda tillfälle, att råna en affär när polisen redan har ett stort pådrag igång med helikopter och hela köret precis i närheten. Mycket dålig tajming helt enkelt.

Vadå snöstorm?

Alla har vi olika preferenser och erfarenhet, vi ser saker på olika sätt. Vi relaterar oss själva med verkligheten på olika sätt. Förty är det väldigt viktigt att vi använder orden likadant, ger dom samma betydelse. Idag tänkte jag på hur ordet storm används, som i snöstorm. Storm är när träd kan ryckas upp från marken och hus kan skadas. Här i Stockholm räcker det att det börjar snöa lite ymnigt för att folk ska säga att det är snöstorm. Vadå snöstorm, det snöar, punkt! Och blåser det lite, då kallas det möjligtvis snöoväder. Men snöstorm? De har inte varit med om en riktig storm, det hör jag det.

Vagn 1297

Åkte direkt till Sumpan imorse på jobb och fick då åka med ett äldre tunnelbanetåg av modell C14. Gillar dom gamla vagnarna från runt 1986. De frustar och pustar, skakar och rister, gnisslar och gnäller. Det är mer känsla i dom äldre vagnarna än de nyare C20, de är lite mer mänskliga. Särskilt vagn 1297 jag åkte med, den mänskliga 1297.

Försenad julklapp

Fick en försenad julklapp av syrran imorse när jag vaknade. Blev så glad att det kändes i hela kroppen. Har burit den närmast hjärtat hela dagen. Som komplement till julklappen bär jag tjock tröja och inmundigar whisky och esberitox. Syrran är dock kvar hemma i Karlstad, och jag är här i Stockholm. Men tack ändå syrran! Hade varit fint om du vänt dig om och tvättat händerna när du hostade vid matlagningen.

Sexhundra fel på sex mil

Det var en bra idé när jag klockan åtta på morgonen cyklade till Södra station. Det var halt efter att det i går hade regnat och det sedan frusit på inatt. Men det var inte alls en bra idé på Upplandsledens stigar. Dubbdäck ger iochförsig bra fäste på asfaltvägar, men ger noll fäste på stigarna med sina stenar och bergshällar. Många av stigarna går efter Mälarens vattenbryn, och det var mycket rotigt och stenigt. Dubbarna gjorde att jag halkade runt värre än vad jag hade gjort utan dubbar. Så det var helt fel val att ha dubbdäck med totalt 600 dubbar på de sex milen av Upplandsleden som vi körde från Barkarby till Rosersberg via Kallhäll.

De 595 dubbar som fanns kvar på hemfärden från Södra station på eftermiddagen, var åter en bra idé. Någonstans därute på de Uppländska stigarna, ligger fem dubb övergivna. Det är inte alltid man gör kloka val.

Bimbo på hal is

Idag var målsättningen att cykla vilse. Cykla på så många för oss nya stigar som möjligt. Tyckte vi lyckades hyfsat, men det går inte att undvika de vanliga traderna som transportsträckor.

Dubbdäck hade varit rena helgerånet idag, det var inte halt på Sicklaskiftet. På vägen ditt fanns det iochförsig några kvardröjande isfläckar, men de lär försvinna under dagens sol. Dock halkade jag till som Bambi en gång, och det var på en fuktig bergshäll. Lade mig snyggt och prydligt på axeln. Vänster axel som tur var.

Rubriken är lite missvisande. Jag är varken blond eller blåst. Som liten var jag en riktigt liten lintott, som Emil ungefär. Men det bleknade bort i puberteten och jag blev en blekt blondin. Numera går det inte längre att fastställa vilken hårfärg jag har. Är det som det står i passet, mellanblond, eller är jag till och med gråhårig? Ingen som vet, ingen som vet…

Brist på elementära kunskaper

Det snöade en del igår, så jag krängde på dubbdäcken på pendlarhojen. Visste inte om det skulle vara halt eller inte idag. Ville inte chansa och det är bättre att ha dubbdäck och det inte är halt, än tvärtom.

Det var knackligt och det var halt imorse. Men inte för mig. Jag hade ju mina dubbdäck på. Var lycklig över att att jag tog det beslutet igår kväll. Det var inga som helst problem att cykla till jobbet på den knöckliga och hala isen.

Alla som är över 10 år, utom de som håller på med snöröjning, vet vad som händer när vatten fryser. Det blir is! Men hade de i plogsvängen passat på och plogat bort den slaskiga sörjan när den inatt fortfarande var slaskig, innan den frös på? Inte alls! De har inte gjort någonting! Möjligtvis sandat lite här och där. Och sand funkar ju skitbra på de ställen där asfalten är bar och isfri. Not! Jag vet, det gör ont när hjulen släpper på lösgruset och man kysser asfalten. Det har hänt förr, men idag klarade jag mig, det var is överallt. Så jag kände mig säker med mina dubbdäck.

Har all kunskap och vett försvunnit i upphandlingens förlovade tid? Är det ingen inom snösvängen som överhuvudtaget tänker till och i förebyggande syfte plogar bort slasket från gatorna? Jodå, jag har ringt kommunens felanmälan. Men de skickar bara ut plogarna om det fallit en viss mängd snö. Och inatt har det ju inte snöat! Det gjorde det ju igår kväll. Har försökt förklara för dom vad som händer när vatten fryser, men de förstår inte. De vill inte förstå. De kan inte förstå. Har flera gånger förklarat att lösgrus på asfalt inte hjälper mot halka, tvärtom. Det framkallar fara då man tappar fästet totalt på lösgrus. Men de vill inte förstå. De kan inte förstå. För om man inte ens förstår det mest elementära att vatten blir till is vid minusgrader, då har man inte många hjärnceller att spela med.

Världens bästa garnnystan

Det är helt otroligt, Sicklaskiftet är bara cirka 1,5 gånger 1 kilometer stort, men det finns otroligt mycket stigar överallt. Stefan och jag cyklade i 2 timmar kors och tvärs, fram och tillbaka på massa småstigar hela tiden. Utan att behöva cykla på någon stig mer än en gång, på stigar som inte ens finns med på den detaljrika orienteringskartan. Vi upprepade för varandra det numera klassiska mantrat ”världens bästa skog”. Var kan man annars på en sån liten yta som 1,5 kvadratkilometer (eller 150 hektar) cykla omkring i det oändliga? Ångrar att jag inte tog med gps:n, det hade blivit ett trevligt garnnystan på kartan.