Kategoriarkiv: semester

De outslitbara

Continental Gatorskin måste vara de mest slitstarka däcken på marknaden. De verkar hålla för allt, tar aldrig slut eller medverkar till punktering. Mina 28 millimeters som suttit på krossen i cirka fem år och har gått typ 900 mil, har nog bara haft en enda punka, trots allt grus, sten och glas på stan. För att inte säga två cykelsemestrar på Gotland med 25 kilos packning och många gånger på vass kalkstensmakadam. Inte en skråma!

Tills förra veckan när jag punkterade på väg till ett möte, och möttes av följande däckstatus. Inte helt outslitbara, men ändå! Nu är nya köpta och monterade. Så nu kan jag sova lugnt i fem år till.

Slitage

Fikaläger 2013

Velodromcykel i Seneu. Foto: Johan Hansson

Fotografera med en iPhone under fart är väl inget jag rekomenderar. Därför blev det mest fotograferande vid den obligatoriska lunchfikan. Därav gick rykten på Facebook att vi inte alls var på ett cykelläger, utan ett fikaläger. Inte fel det heller faktiskt. Minns vad jag sagt, ”har du inte fikat, har du inte cyklat”.

Alltså dags för mitt andra besök på Mallorca, även denna gång för att cykla. Den här gången på en hyrcykel, och hur min perineum mår efter hyrsadeln tänker jag inte gå in på. Men kan avslöja att det är riskfritt att sova sked med mig några veckor framöver.

Dag 1, fredagen den 29 mars, Sineu och velodromen
Första dagen började med lätt förvirring, verkade som någon flyttat om alla orterna. Men efter lite konfererande med en riktig karta, kom vi till slut till velodromen i Seneu. Som små kalvar på årets första grönbete svischade vi runt av glädje, varv efter varv. Sen drog vi till Petra och fikade på torget.

Sträcka: 89 km
Total höjdstigning: 502 m
Rulltid 3:29

Dag 2, lördagen den 30 mars, Lluc-backen

Äntligen dags för lite klättring! Det var hård motvind upp mot 11 m/s och ännu mer i byarna. Ryggen fick slita hårt och redan efter fyra mil, ville jag hoppa av och vänta in den lugna gruppen som skulle komma efteråt. Men jag fick stå och sträcka på mig en stund under pissepausen, och så blev jag övertalad av de andra att fortsätta med, så då gick det bra igen.

Lluc-backen tog jag sen i mitt eget tempo men var iallafall tvungen stanna några gånger för att få sträcka på ryggen. Men både benen och andningen hängde med, inga problem som helst där. Som sällskap hade jag Bosse som låg bakom och peppade. Inte konstigt det gick bra uppför med honom efter sig.

Sträcka: 88 km
Total höjdstigning: 1005 m
Rulltid: 3:46

Dag 3, söndagen 31 mars, svenskdagen i Petra

Discoglenn, jag och Glenn Magnusson.
Även flaskan ville vara med på bild.

Påskdagen är tillägnad svenskdagen, dagen då alla svenskar på ön sammanstrålar på det lilla torget i Petra för fika. Robert var guide och med på turen var förre förbundskaptenen Glenn Magnusson och självaste Discoglenn! Vilken ynnest!

Vi kom lite för tidigt till Petra, så de andra drog till en backe medans jag ägnade mig åt lite spårologi och spanade in den nedlagda banvallen genom Petra, då järnvägen numera går runt om.

Sträcka: 82 km
Total höjdstigning: 453 m
Rulltid 3:22

Dag 4, måndagen den 1 april, Cala de Sant Vicenc

Ulf gillade tårtan

Det regnade under natten, så det var blött på asfalten på parkeringen vid samlingen. Guiderna avråder oss att cykla när vägarna är blöta, då det är mycket halare än hemma. Några av oss bestämde därmed för att vänta några timmar och ta en fikatur. Peter drog som ett lokomotiv oss ner till Cala de Sant Vicenc. Men vi kom dit så tidigt och tog det lugnt dit, så jag orkade aldrig äta upp hela mackan.

Sen åkte vi till Can Picafort för där fanns det tydligen någon fantastisk jordgubbstårta. Det blev även lite butiksspring i jakt på diverse pryttlar.

Sträcka: 53 km
Total höjdstigning: 239 m
Rulltid 2:12

Dag 5, tisdagen den 2 april, Orient

Foto: Ulf Eriksson

Dags för nästa klättring, en bekant från förra året. Jämför vi Orient med Lluc så är den senare mer jämn och det är lättare att komma in i bubblan som Bosse sa. Uppför Orient är det mer varierat, jag fick aldrig det där flytet. Förty kämpade jag mig upp  med ben som denna gång började bli möra efter fem dagars cykling. Och höften var ju dret som vanligt. Bara bita ihop, gnissla tänder och hålla inne tårarna för smärtan.

Utför är det sen inga problem, bara krypa ihop och ta kurvorna på bästa sätt. Började dock bromsa in lite före en del skarpa kurvor när mätaren visade 62 km/h. Vet ju aldrig vad jag möter runt hörnet, kan vara en omkörande bilist, grus på vägen, potthål eller vatten.

Sträcka: 116 km
Total höjdstigning: 1093 m
Rulltid 4:47

Sammanfattning

Magiskt vackert över Alperna

Fem härliga dagar, lite kortare än förra gången. Men med svår smärta i höften så får det inte knapra smärtstillande hur många dagar som helst. Hemresan blev galet fjortisfnittrig med Helene som sällskap. Fick henne att byta ansiktsfärg flera gånger om. Jag är en mästare på pinsamheter. Bästa var när vi var fyra personer som körde belgisk kedja genom terminalerna på Kastrup vid flygbytet.

Trevligaste var alla människor att cykla, dricka öl med, skratta och ha kul. Sämst var hotellets wifi som bara fungerade mellan midnatt och 6 på morgonen.

Sträcka: 428 km
Total höjdstigning: 3292 m

Bilder
Vi rundar av denna torra reseberättelse med blandade sköna bilder. Fler bilder finns på Dropbox.

Foto: Johan Hansson

Två gubbar. Foto: Peter Mörk

Även jag kan få en PB-rand/mupprand, juniorband. Foto: Ulf Eriksson
Kartläsning är A och O

Lätt packad

räcker antalet tröjor tro?

Normalt brukar jag resa lätt packad, ett par rena strumpor och en tandborste räcker för min del. Men nu stundar en cykelsemesterresa annorstädes och för att maximera tiden på cykeln och minimera tiden i tvättstugan, satsar jag på att så långt som möjligt ha med mig cykelkläder för alla sex dagarna. Den tanken fick jag bekräftat med rådet att jag måste ha minst en cykeltröja per dag, och gärna några extra! Jisses, är det så ni tjejer gör, byter tröjor mitt under cykelpasset? Men jag har bara fyra Assosbyxor, så det får bli fyra uppsättningar av allt och så får jag väl handtvätta två omgångar.

Men detta får inte plats i lilla resväskan, så jag får ta den stora istället. Men den kommer bara bli halvfull – vilket iochförsig är andemeningen med hela det här inlägget – så det är väl liksom lika bra att ta med de där bra-å-ha grejerna iallafall, som alla de 20 cykeltröjorna jag har. Så blir fröken glad, och glada flickor tycker vi om. Och här mina vänner, ska vi nu ställa oss frågan, varför har jag 20 cykeltröjor? Bra fråga, mycket bra fråga… Kan någon ge mig svaret?

Tour of Jamtland Cyclosportive 60 km

Starten drog igång från Tullstationen i Storlien och farten blev tokhög. Jag och Gunilla klamrade oss fast i en lämplig klunga, men sakta tappade vi täten. Min puls låg långt över 85% en lång stund så jag började undra hur långt det här ska hålla.

För igår knallade vi nedför hela Åreskutan och det kändes i låren igårkväll. Gunilla masserade och linimenterad låren. Imorse hade jag svårt att gå pga de stela låren.

Men vi höll oss fast och kämpade på men sista branta uppförsbacken före Duved kroknade jag och farten sänktes rejält. Fram tills dessa 5 mil var rullsnittet över 36 km/h!

Det var en skön känsla att iaf försöka spurta uppför sista backen in på Åre torg. Kom faktiskt någon meter före Gunilla! Vi kom i mål på 1:45 (egen tid) och vi hade räknat med över 2 timmar. Så jag är helnöjd, för så här toksnabbt har jag aldrig kört förut. Undrar hur fort jag kunnat cyklat om mina ben varit färskare?

Lite besviken är jag dock. Trots utlovat regn hela dagen så uteblev regnet och min nya regnjacka är fortfarande oprovad.