Alla inlägg av Velonoir

Vem är nördigast?

Elin är på Färöarna men tar sig tid att chatta med mig. Hon kallar mig för nörd! En spårvagnsnörd. Ja, en sen då! Jag gillar spårvagnar, dess infrastruktur och del av stadsbebyggelsen.

Klonen och jag ska åka till Paris en vecka i juli. Vi ska njuta av stadens nöjen. Dricka espresso och cappuccino hela dagarna, spotta från Eiffelltornet, besöka alla berömda platser. Men framförallt ska vi åka de fyra spårvägslinjerna och fjorton metrolinjerna. Nördigt? Jajemensan! Och det är vi stolta över!

Själv har alltså Elin flugit till Färöarna för en vecka. Bara för att hänga i hamnarna och dräggla över maskätna skeppsvrak. Snacka om nörd! Man kan ju undra. Vem är egentligen nördigast?

(O)nödiga produkter

Det finns mycket egendomliga födoämnen på marknaden. En del av ganska självklara orsaker, andra mer skumma skäl. Alkoholfritt vin har funnits länge. Inget konstigt i det kanske. Det finns flera skäl till att dricka alkoholfritt, som religiösa, medicinska eller andra skäl. Med dagens teknik har de lyckats få vin där smaken inte försvinner med alkoholen. Fettfritt smör låter dock för mig som en onödig produkt. Varför ska man annars ha smör, om man inte är ute efter fettet? En annan produkt som för mig är en stor gåta varför den finns är koffeinfritt kaffe. Jisses! Varför dricker man överhuvudtaget kaffe om det inte innehåller koffein? Jag förstår inte vitsen med det.

När jag ska dricka min absint får jag lite problem. Då socker är bannlyst i mitt hem, kan jag inte dricka absinten på traditionellt vis. Alltså där man lägger en sockerbit på en absintsked ovanpå ett glas med absint, och sedan häller iskallt vatten på sockerbiten så den sakta upplöses ned i glaset. Det är då jag kommer på behovet av en produkt som inte finns. Sockerfria sockerbitar!

DFL-pungsvetto

Happymtb florerar en del utryck. Bland de fyndigaste anser jag vara XC-svetto. Det myntades av Calle F i en tråd där många försökte förolämpa varandra med olika tillmälen. Det gick inte, några började använda det som beteckning på sig själva. Med viss självironi. XC står för cross contry, eller på svenska mountainbike (!). XC-svetto är en person som elitsatsar väldigt hårt och seriöst och därför har en lätt och snabb cykel för bland annat långlopp. På sina turer har en xc-svetto bara med sig pump, slang och en vattenflaska.

Efter ett tag dök ordet AM-fetto upp, i analogi med xc-svetto. Det var fyllt med ännu större portion självironi. AM står för all-mountain, eller på svenska stigcykling. En AM-fetto cyklar hellre på tekniska stigar och har en vattenryggsäck med allehanda prylar i. En am-fetto fikar gärna och käkar Snickers på sina turer, därav den lite korpulenta framtoning.

Igår på Nattkatten körde kollegan Micke sin första alleycat och med sin vilsenhet i stan hade han svårt att hitta. Trots min utlånade Gatukalender nedstoppad i sin bralla kom han sist. Han blev därmed DFL, dead fucking last. När jag återfick min kartbok var den lätt fuktig och luktade lite. Så jag döpte honom till DFL-pungsvetto!

Nattkatten

Ännu en alleycat avklarad. Denna gång var jag banläggare. Nattkatten med start på Riddarholmen klockan 22:00. Två etapper med totalt 20 kontroller kors och tvärs över kullersten genom hela Gamla stan. Några extra spänningsmoment dök oplanerat upp. En hamnade i handgemäng med en hel restaurang på Stora Nygatan. På Stortorget stod en gubbe som viftade med knytnäve, sparkade, knuffades och var tydligen lite småjobbig. Högvakten stoppade några med bajonett och undrade vad som försiggick. Men detta är vad jag fått mig berättat. Själv stod jag på Riddarholmen och prickade av vid etappbytet. Helt obekymrat om den våldsammaste katten någonsin.

Prisutdelning och eftersläckning skedde i vanlig god ordning på Embargo. Ölen alla beställde var väldigt läskande och god med sin citronsmak. Men från tredje ölen blev det fatöl istället. Fulölen vi först blev pålurade var inte ens folköl! Hemfärden blev ovanligt rak och snabb.

Cyklist? Dra åt helvete!

Cyklade ned till Sickla köpkvarter för att köpa Vissa Saker idag. Det fanns stora parkeringsplatser, höga parkeringshus och parkeringsplatser utefter gatorna. För bilarna. Men inte ett enda cykelställ! Hur tänker affärsinnehavarna och köpkvarteret egentligen? Selekterar de ut sina kunder? Bara vissa kunder är välkomna?

Är det några som missat senaste tidens debatt om miljöförstöring? Om jordens kommande undergång? Att det är bilåkandet som är största boven?

Om de vill ha dit alla sorters kunder och brytt sig det minsta om miljön, skulle de självklart i samma omfattningen som de byggt parkeringsplatser för bilar, byggt cykelställ. Men då de inte byggt ett enda cykelställ måste motsatsen råda. Jag kan inte dra annan slutsats än att de inte vill ha ditt cyklande kunder. ”Är du cyklist? Dra åt helvete, vi vill inte ha dig här!

Bra, jag vill inte vara er kund. Ni förstör min planet. Jag cyklade till Gullmarsplan och handlade istället. Sickla köpkvarter; ni kan dra åt helvete!

Syndernas straff

Det sticker i halsen och jag hostar hela tiden. Torrhosta. Hoppas en espresso hjälper. Där fick jag för gårdagens synder. Fick en mental härdsmälta igår och somnade i soffan. Somnade ifrån mina favoritprogram. Så det fattades bara det här. Det tog en natt, men slog till hårt nu på morgonen. Tänkte cykla på min singlespeed idag med Lattefarsornas Cykelförening. Tråkigt, det kommer inte bli mycket cykla på 4 veckor. Snart midsommar och sen semester. Jag har fått syndernas straff. Igen.

Så nära man kan komma

Det var 2002 som vi var i Budapest. Förutom allt det där vanliga roliga som vi brukar göra, som att åka metro, spårvägslinjer, trådbusslinjer, bergbanan Sikló samt kugghjulsbanan Fogaskerekü vasút, så badade vi.

Vi var på tre olika bad. Först var vi på Lukácsbadet, och då kunde vi inte reglerna. En sådan var badmössetvångsregeln. Så vi fick köpa svindyra badmössor av badvakten. Klonen glodde på mig och garvade: ”Du ser ut som en tjej”. Jag tittade på hans lika blommiga badmössa och replikerade ”det gör du med”!

Sen var vi på det berömdaste av dem alla, Gellért. Det var lika vackert och pampigt som alla bilder jag sett. Intressantast var den bakre delen, herrarnas egen avdelning. Där gick veteranerna iförda endast med ett skynke framtill och ett snöre runt om. Hur damerna hade det vet jag inte, fick inte komma in.

Vi avslutade med det stora komplexet Széchenyibadet som ligger i stadsparken. Det var bassäng efter bassäng i långa rader. Precis som i turistbroschyrerna satt dom i vattnet och spelade schack. Tur att de gjorde det, så vi visste var vi var.

Idag kom jag så när man kan komma komma ett thermalbad här hemmavid. Tog ångbastun efter träningen. När jag satt där inne längtade jag till Budapest igen. En sketen ångbastu räcker ju inte. Så det måste bli snart. Mycket snart. Ett nytt besök till Budapest, staden som har allt.

Semester från det roliga

Vad tyst det är. Ingen som stör, ingen att störa. Lite tomt men ändå skönt.

– Du behöver få lite semester och vila upp dig innan jag är tillbaka och trakasserar dig igen.

E skickade ett sms i onsdags från bussen på väg till Kastrup.

Nu kan jag äntligen få lite gjort. Ta itu med de där tråkiga surdegarna som jag skyfflat undan in i ett hörn. Ägna mig åt nytta och seriositet istället för nöjen och skratt. Ska bli skönt med en veckas semester från det roliga, så jag får pyssla med det tråkiga.

Knådat hjulbak

Förr om åren bakade vi alltid inför julen. Det bakades både lussekatter och pepparkakor i alla dess former. Det var allt från normala figurer via pubertala och barnsliga till vuxenfigurer. Hejdlöst roligt hade vi, jag och Klonen. Med åren gled vi sakta ned i träsket och blev chokolister. Numera gör vi bara julchoklad med olika fyllningar.

Mina e-godkända lår har nu fått massage. Som vanligt kved jag till när hon knådade den högra rectus femoris, raka lårmuskeln. Det riktigt högg till och smärtade. Kanske det hänger ihop lite med knäproblemen och den ibland återkommande värken i högerfoten? Nu vet jag iallafall hur det känns. När hjulbaken blir ordentligt knådad.