Inte visste jag att en del tycker om att “tjuvläsa” andras dagböcker. Har fått många brev (två) från “tjuvläsare” (en) som undrat om jag slutat skriva dagbok. Svaret var ja. Men nu nej. Ska försöka bättra mig. Helt plötsligt fanns det inte längre någon mental tid till det. Ska försöka inte vara så pretentiös, utan bara skriva. Återkommer.

Det var till slut mer barr på golvet än i granen. Grenarna hängde och kulorna höll på att kana av de torra grenarna. Lika bra att göra processen kort. Ut med granen och därmed också julen. Lite väl tidig, men det bruna skelettet står kvar på balkongen, så vill jag julgransplundra, är det bara att hiva ned den från balkongen.

Trodde jag bara var väldigt trött igår, när jag vaknade åtta. Det snurrade lite, och jag skulle aldrig hinna till jobbet. Så jag stannade hemma. Men efter frukosten bestående av kaffe och gröt, så visades det sig att det var mer än trötthet. Frukosten kom upp 10 gånger snabbare än när den åkte ned. Sen sov jag till tre på eftermiddagen. V ringde och mådde minst lika illa hon. På eftermiddagen var huvudverken total och jag förstod varför. Så jag kokade kaffe och tog en smörgås. Men det blev ett snack med ulrik igen. Tydligen blev lite kaffe kvar, för den värsta huvudverken försvann.

Idag är jag bättre. Passar på att hacka lite html. Men jag måste ha varit riktigt sjuk. Jag brukar inte sova en hel dag, hur sjuk jag än brukar vara. Brukar åtminstone klara av att sitta vid datorn, men inte igår.

Vad tomt det är! Det är alldeles tyst och kallt. Igår åkte H hem efter 10 dagar och nu är jag ensam. V har ju varit här emellanåt också, så som mest har det varit en människoökning på 300% här hemma. Ingen liten kille om kryper upp i sängen klockan sex på morgonen. Ingen att bygga lego med. Ingen att tjata på… I lördags sa H att jag inte kommer att sakna honom när vi skiljs åt, för vi har ju varit tillsammans så länge. Han är klurig han, med sina funderingar. Men det hjälps inte, jag saknade honom redan igår kväll när jag kom hem.

Idag är hela familjen trött och grinig. Vi sov länge, men det verkar inte som om det räckte. Till och med H sov till nio idag! V sov på soffan till tolv och var så utslagen att hon inte märkte att jag diskade den stora nyårsdisken.

Varför finns det så roliga tandborstar för barn? Det finns borstar med skyddskåpor för borsten som ett dinosauriehuvud, borstar med skaft som formel-1 bilar, borstar med ergonomiska skaft med gummigrepp… Men vi vuxna får nöja oss med gråa tråkiga raka tandborstar. Jag vill också ha en dinosaurieborste!

Trevligt att Disney filmatiserat en av huvudpersonerna i Isaac Asimovs roman Stiftelsetrilogin. Mulan var en mutant som en tid tog över makten i Vintergatsimperiet. Måste se filmen bums, jag som älskar god SF.

Av tradition brukar jag äta och dricka så mycket av julbordet, att jag alltid somnar under Karl-Bertil Johnssons julafton. Men icke iår. Denna julafton somnade jag redan under Kalle Ankas jul! Var så trött att jag missade allt mellan Piff & Puff och Benjamin syrsas sång.

ntligen en gran! Nu står den där grön å grann i stugan och sprider sin barrdoft i hela lägenheten. Förra fredag skulle jag å H köpa en gran och klä den och överraska V senare på kvällen. Men ack, inte en gran att uppbringa. Jag trodde de började sälja dem i mitten på december, med tanke på att NK började med sin julskyltning redan den 15 november. Så det var synd att H och jag inte fick göra det tillsammans. Men nu så har jag klätt den själv, med lite goda råd av V. Men uj vad den barrar redan. Håller den på så här, får jag köpa lim till jul.

En del tycker jag inte är riktigt klok, som åker ända till Karlstad för att gå till tandläkaren. Men besöket var mors julklapp till mig. Efteråt gick vi på det tillbyggda Värmlandsmuseet. Även denna gång blev jag positivt överraskad av ett museibesök. När jag som liten var på besök på museet med skolan, stod man där som ett fån å glodde på några benstumpar och stenbitar i en dammig gammal glasmonter. Men nu! De hade levandegjort Värmlands historia på ett mycket effektfullt sätt. Byggt upp kulisser av gruvor, hus och inredningar. Till och med delar av gamla konditori Royals möblemang hade monterat upp. De gamla galonsofforna och träfaneren…jag fick en klump i halsen…”gamla Royal”… När jag satt där och kände mig vemodig och eländig, tyckte jag att Åke satt där på sin gamla vanliga plats… Men det var nog bara en synvilla. Men helt säker kan man aldrig vara, för Värmland är ju skrönornas och sagornas landskap!