Vilken skrattfest, vad härlig den är. Svarar direkt när man trampar till. Helmulligt med stål! Jag är kär! Sorry Elin, du har fått konkurrens om min gunst!

Trampade ut med nya ramen, Surly 1×1 med de gamla Tampico-grejerna på. Lite skuffigt var det med så mycket som 2,0 bar i däcken, så mycket brukar jag inte ha. Tycker 1,8 känns mer trivsamt. Sen att Schwalbe rekomenderar minimum 2,0 är en annan sak…

Kändes dock i benen att mina singlespeedmuskler behöver tränas upp. Det var jobbigt, men hu så gôrskôj!! Det här kommer bli en dretgrum sommar!

Fotot på mig: Johnny Öhrn

Han trodde inte jag skulle märka det, vid frukosten i Malmköping. Men jag gjorde det, och jag blev överlycklig. Har tjatat om det i snart fjorton år, och skojat om det. När han inte nådde upp till eller orkade något, skojade jag alltid och sa ”du äter för lite gröt”. Så till den grad att han många gånger förekom mig och sa det själv; ”jag äter för lite gröt”. Men nu sitter han här, mittemot mig och äter. Ett under har skett, Klonen äter havregrynsgröt!

Tunnelbanan går 15 meter från mitt sovrumsfönster. Det passerar ett tåg i vardera riktningen var tionde minut mellan klockan 5 och 1. Det var bara den första kvällen när jag hade flyttat hit, som jag stördes av dom. Nu märker jag bara av dom när de inte går i tid eller inte alls.

Eller som inatt. När det skall utföras arbete på de övergångsväxlar som ligger en bit bort. Tydligen slits de växlarna väldigt mycket, fastän de används lite då tågen går mest rakt igenom. Banfolket körde igång ett dieselaggregat, troligen för svetsning. Bullrigt var det, så efter en stund kunde jag inte sova längre. Och jag som behöver sova! Jag har till och med ställt väckarklockan den här gången, för sju ska vi upp för att flyga till Paris lite senare. Men somna om gick ju inte i detta bullret.

Då uppstår ett dilemma. Ska jag använda öronproppar för att kunna sova, men då inte höra väckarklockan? Eller låta bli öronpropparna, men då inte kunna somna om och då komma fram till Paris astrött?