cykel, hälsa

Snabbare utan bil

1 kommentar

Nya arbetsskor skulle inhandlas på Jula i Kungens kurva. Enklast, snabbast, hälsosammast och miljövänligast är ju såklart att cykla. Enkel resa tog cirka 45 minuter i maklig takt med fixien. Cyklade inte exakt som Eniro föreslog med sina 16 km, men nästan.

Hade jag istället rest med SL hade enkel resa tagit mig 53 minuter! Med andra ord sparade jag totalt 16 minuter och 40 kronor för biljetterna. Fast jag blev blöt om rumpan, då det regnade och jag hade glömde stänkorna.

Blev det några arbetsskor då? Näe, min storlek var slut, så det blev en kudde från Ikea istället.

cykel, familjen

Sju dagar senare

Lämna en kommentar

Sju dagar senare är jag fixerad igen. Nu på en brandgul Crescent. Det var meningen Klonen skulle få den som fixie, men som vårdnadshavare konfiskerar jag den som ersättning för min Peugeot. Idag fick jag nytt fixiebakhjul, det hjulet det var tänkt Klonen skulle få. Samma sak här, jag lägger beslag på det. Dock fick jag inget nytt framhjul, då Cykelcity missförstod ordet silver och tolkade det som svart nav. Men det fixar dom till nästa vecka. Nya svarta pedaler inhandlade hos Dr Spoke. Så nu äntligen: Fixie v 2.0.

cykel, hälsa

Muskelstyrka

Lämna en kommentar

Mjölk ger starka ben heter det. Styrketräning är nog bättre, men hur är det med cykling? Det lutar nog att köra fixie ger starka ben, då jag endast har en växel, som ibland kan vara för tung och att jag bromsar genom att helt enkelt hålla emot med pedalerna.

På gårdagens tisdagsrajd drog jag av kedjan redan efter 200 meter mitt i Grumma Värsta Backen. Har aldrig hänt mig förut, så det är nog ett tecken på att jag har starka ben. För jag tror inte det var en klen kedja. Inte alls.

fôlk

Lögnens tro

Lämna en kommentar

I tv och tidningar förfasar sig flera präster över hur kyrkovaktmästarna krossar kistlocken när de ska gräva igen en grav, för att marken inte ska sätta sig efter ett tag. Prästerna påstår att de inte hade en aning om att så sker. Trots detta påstår kyrkogårdsvaktmästarna att de gjort så de senaste 15 till 20 åren. Även jag har hört talas om kistorna krossas vid gravsättningen. Men inte prästerna inte, de har i alla år trott att det varit en skröna. Och det är en präst bra på, att tro. Hela dennes existens hänger på att tro, så det ligger inte för en präst att veta, att tillskansa sig kunskap. Det är bara tro som gäller.

Antingen ljuger prästerna något kopiöst eller så är det fullständigt inkompetenta i sin yrkesutövning. Menar de verkligen att de inte under de senaste 20 åren ser vad som händer på sin egen kyrkogård rakt utanför sitt eget kontorsfönster? En arbetsplats de är satta att leda. Eller vågar de inte erkänna i media att de vet om det hela, men blundar för det?

Någonstans får jag känslan av att prästerna inte är helt sanningsenliga, att de helt enkelt ljuger oss rakt upp i ansiktet. Vem var det som sa, att advokater och präster ska man akta sig för? Det här bevisar bara den tanken.

cykel, känslan, kärlek

Svarta moln på klar himmel

1 kommentar

På något sätt lovade jag att bli fröken E:s (populär initial det där) tränare inför hennes Vätternrunda. Vi började redan i fredags med att känna på varandra över några glas vin. Känslan när vi skiljdes åt på krönet av Götgatsbacken var skön. Det här var en trevlig, söt och verbal kvinna. Tyvärr blev den efterföljande nattens känsla ambivalent pga cykelstölden. Det var svårt att inte låta de negativa tankarna över stölden ta överhanden, så de positiva tankarna av dejten drunknade. Det var en orolig natt med mörka moln.

Vi möttes vid Karlberg och trampade utåt Ekerö och tog en längre paus vid det vackra Ekebyhovs slott. Vädret var perfekt, hyffsat vindstilla, över tjugo grader varmt och solen sken från en klar himmel. Vidare med Slagstafärjan och tråcklandet genom söderförort till Nyfiken gul. Där käkade vi och samtalade och hade hur trevligt som helst i vårsolen. När vi kollade cykelpolon vid Mariatorget satt vi och småpratade samtidigt som jag var lite avis att jag inte hade någon fixie och kunde vara med. Återigen ambivalenta känslor: glädje och sorg på en gång.

Det är en söt trevlig snäll tjej, allt verkar perfekt. När vi skiljdes åt vid Slussen kramades vi mitt ute i gatan och hon ville cykla med mig igen! Det är ju för bra för att vara sant! Eller hur? Men allt förmörkas av min irritation över cykelstölden i fredags. Jävla dret att det ska ske samtidigt. De mörka hotfulla molnen förmörker effektivt mitt sinne och hindrar den leende och skinande solen att tränga in. Finns det någon omvänd regndans för att skingra molnen eller är det whisky som hjälper?

cykel, fôlk

Bjuda tillbaka vänligheten

Lämna en kommentar

Nu när nån jävla idiot snott min Peugeot stod jag i lördags utan fixie. Så för att stilla abstinensen åkte jag till stan och köpte kedja, bromsvajrar mm och började meka för att få ihop Crescentramen jag köpte i måndags. Av en händelse beställde jag i fredags ett nytt fixiebakhjul, så tills den är klar, kör jag singlespeed med frihjul. Upptäckte dock att det var glapp i vevlagret och då det är franska gängor, vilket i stort sett är omöjligt att få tag på nya. Andreas hade lyckligtvis ett liggande, och han var hemma pga förkylning, så jag köpte en dunk vin och trampade hem till honom på på Crescenten. Det var tungt med vin i väskan, cykelskor och en massa verktyg utifall han inte hade.

Det visade sig att vevlagren var helt ok, bara rengöra, fetta in och justera, så var glappet borta. behövde inte byta vevlager. Köpte dock hans vevarmar med vanliga pedalgängor så jag kunde köra med äggvispar, istället för rostiga pedaler med franska gängor. När cykeln var färdigmekad, pizzan uppäten, vindunken halvurdrucken och jag var lagomt lullig av allt vin, var det dags att trampa hemåt. Tog Andreas i hand och tackade så hemskt mycket för hjälpen. Han svarade det som jag själv sa till Maria när vi mekade hennes cykel hos mig i vintras (fritt ur mitt minne):

– Jag bara ger tillbaka all den hjälp jag fått av andra snälla cyklister

Tack Andreas, och tack alla andra som jag fått mekhjälp av. Och varsågod alla jag själv fått hjälpa. Klart vi ska hjälpas åt!