”Nu svär dom igen” utbrast jag som liten när Gävle nämndes på tv. Som liten hade jag lärt mig att inte svära. Jävlar och gävle är nästan samma sak för en liten palt. Och Gävle luktar som Karlstad gjorde när jag var liten. Det luktar nyrostat kaffe över hela stan. Kanske inte konstigt då Gevalia ligger lika centralt i Gävle som Löfbergs kaffeskrapa ligger i Karlstad. Doftmässigt är Gävle en sympatisk stad, men det var nära till svordom när jag fick världens snålaste lunch på ”fina” Konserthuset. Jag fick bara två små sketna falafel och lite riven gurka. Det passar perfekt som kvällsnacks, men inte som lunch! Jag reste mig helt sonika upp, mitt under lunchen och gick därifrån, utan att säga nåt till personalen. Tog en wokad biff i närmaste hål i väggen som smakade utmärkt och var mättande. Och ute sken solen och det luktade nyrostat kaffe.
Etikettarkiv: kaffe
Aldrig kaffe efter sex
Jävla påhitt att gå över till sommartid! Vad ska det vara bra för? Det var kaos i tvättstugan igår. Tänkte tvätta klockan 18, en timme innan den vanliga tvättiden klockan 19 började. Men jag kom dit en timme försent, och snodde någons tvättid. Tjejen var inte alls sur, för tydligen hade alla andra missat tiden, så alla tolv maskinerna var lediga.
Jag dricker aldrig kaffe efter klockan sex. Men då köksklockan gick rätt, fast fel, drack jag kaffe vid sju. Men jag trodde klockan var sex. Har inte sovit så här dåligt på flera år. Fick inte någon riktig djupsömn och vaknade totalt slutkörd imorse.
Ge mig en enda bra anledning varför det är bra med att gå över till sommartid. Många har försökt, men inte lyckats övertyga mig. De säger att solen är uppe längre på kvällen. Det är den inte, den är uppe precis lika länge som den varit i tusentals år. Det är bara att klockan visar en timme senare när den går ned. Om det nu är så bra, varför har vi inte sommartid året runt?
Trippelkaos
Idag flyttade vi kontoret. Inte långt, egentligen bara tvärs över gatan. Vi var alla nyfikna på hur flyttfirman skulle göra, skulle de helt enkelt knalla rakt över gatan med grejerna? Min dator bar jag över redan igår, för det var några saker jag var tvungen att ta itu med direkt idag, utan väntan på att få min dator framburen.
Första tecknet på kaos var när det visade sig att den nya kaffeautomaten inte kommit på plats. Vi ringde till kollegorna som var på gamla kontoret och bad dom ta med kaffe från gamla kaffemaskinen, men alla termosarna stod ju här på nya kontoret. Snabbt fram med en löpare som fick springa över till gamla kontoret med termosarna och fylla på med kaffe och sen tillbaka.
Andra tecknet på kaoset var nätverkets bristande kapacitet. Vi hade inte ens en halv megabit! Vilket gjorde det i praktiken omöjligt att försöka dra igång något system eller applikation för att kunna jobba. Vår nätverkstekniker hade passande åkt till England, men av en slump hittade jag hans kollega i entrén. Men hon gick bet efter en hel dag.
Tredje kaoset utbröt när alla flyttlådorna bars in. De kom alla rätt, inte en låda hamnade i fel rum. Men vi kunde inte packa upp en enda låda på våra rum, då bokhyllorna var försenade. Så att försöka hitta det där jätteviktiga pappret som låg i någon av de tio flyttlådorna, var dömt att misslyckas. Jag försökte inte ens.
Nå, hur gjorde flyttfirman då? Jo, de packade in allt i lastbilen på markplanet under alla viadukterna och körde minst tio kvarter runt i City för att komma upp på viadukten på baksidan av nya huset. Sen fick de iallafall kånka grejerna genom hela huset, lika långt som om de gått direkt. Nå, det är deras val, men att köra cirka två kilometer för att komma 200 meter låter inte friskt i mina öron.
Bara kaffesump
När Java kom på 90-talet sades det vara lösningen på alla problem. Det skulle göra program plattformsoberoende, de skulle fungera på alla operativsystem. Fortfarande efter alla dessa år, går program som körs på Java fruktansvärt långsamt. Det går segt, det blinkar till, rutor som försvinner, program som kraschar. Värre är om jag försöker köra flera program samtidigt som använder Java. Eller om de kräver olika versioner av Java. Då går det inte alls. Efter 15 år är Java inte ens kompatibelt med sig självt!
Det vete katten det
Det kanske var för att bakdämparens bussningar glappade, som gjorde Caballeron lite oredlig. På tio minuter var dock bussningarna bytta av Phil aka Dr Spoke. Sedan gick jag omkring med dämparen i benfickan hela dagen när vi var både på Sjöhistoriska museet och på Tekniska museet. Där låg den i tryggt förvar hela dagen. Tills jag kom hem och upptäckte att den inte var med hem. Ett snabbt samtal till konditori Vetekatten och jodå, den låg kvar i den blåa soffan. Precis där jag hade lagt den ifrån mig när vi fikade.
Det börjar nu komma sakta, att jag lägger ifrån mig saker och glömmer bort dom. Denna gång kostade det bara tiden för den extra resan fram och tillbaka till stan. Nästa gång kostar det säkert pengar för en ny bortglömd pryl.
Ambivalent tillfredställelse
Hela dagen har varit fylld av ambivalenta tillfredsställelser för hela mig. Första tillfredsställelsen var naturligtvis den obligatoriska gröten och morgonlatten som gav den där härliga magkänslan. Tömde sedan lite av min tomhet med den själsliga terapin, en ganska så ambivalent upplevelse. Men den är ett nödvändigt ont.
Direkt efter det iväg till den kroppsliga terapin och naprapaten J med sin lätt klingande värmländska. Han tryckte och klämde ytterst lite, men det är märkbart bättre. Mindre är mer! Kan hänga ihop med att jag nu tränar varje dag och sakta sakta blir starkare i kroppen. Blev en skön tillfredsställelse efter ett svettigt styrkepass på gymmet.
Även intellektet fick sin gymnastik då jag sänkte en skrivarserver så 4000 användare blev drabbade. Tredje gången på tre dagar. Nytt personligt rekord! Jag är dock lite ambivalent till att vara så populär hos serverjouren, där alla hörde av sig till mig hela tiden.
Dagen avslutades med ett besök på fLiM där Knivflickan aka Hanna dj:ade. Jag är dock lite ambivalent till ambient musik, vet inte riktigt hur jag ska förhålla mig till det.
Helt enkelt en vanlig tillfredsställd dag i mitt ambivalenta liv.
Svåra och lätta morgonval
Somna om eller dricka kaffe?
Somna om eller dricka kaffe?
Mornarna kan ha sina svåra val. Vilka kläder ska jag ta på mig, ska jag cykla till jobbet i ösregn eller inte. Sen finns de lätta valen. Vaknar jag av ett stort sug på kaffe, finns det inte egentligen något val. Det är kaffe som gäller. Pronto!
Barndomens dofter
Stod och väntade på syrran på stan, och blev då påmind om de två lukterna som hänger över Karlstad. Sakta försjönk jag i tanken tillbaka till barndomens lukter där man beroende på var man var i stan och på vindriktningen, kunde känna doften av något gott eller lukten av något äckligt. Ibland kunde man till och med få en blandning av de båda, vilket var en spännande blandning.
Syrran kom och fick mig tillbaka till nuet, och där kände jag de båda lukterna på en gång. Kände den där spännande blandningen av en god doft och en äcklig lukt. Det var den goda lukten från Löfbergs kafferosteri och den äckliga lukten av nitrit från Skoghalls pappersbruk. Snacka om en blandad doft; nyrostat kaffe blandat med skit! Jag klarar mig bra med bara den ene.
Kors i taket, ljus i håret
När jag lade mig igår trodde jag aldrig jag skulle få se nån lucia. SVT sände sin lucia redan halv sju, och så tidigt vaknar jag aldrig på vinterhalvåret. Men den mentala klockan tog klockslaget till sig, och väckte mig lagomt två minuter i halv sju. (Som ni vet använder jag aldrig väckarklocka, inte nu heller). Så där satt jag med morgonlatten och fick en lucia i vardagsrummet. Hur mulligt som helst.
Slö barista
Min Gaggia espressomaskin har ett ångmunstycke, men jag är för lat för att skumma mjölken med den. Det är slabbigt att rengöra den efteråt, det tar längre tid att rengöra ångmunstycket än vad det tar att skumma mjölken. Så jag skummar mjölken med en niokronorsvisp från Ikea. Funkar kalasbra tidiga mornar. Är man lat så är man. Särskilt på morgonen.