Hon spände ögonen i mig och frågade med sträng stämma: ”varför kommer du inte till mig längre, det var länge sen”. Stammande försökte jag mig på diverse ursäkter som foten, tiden, axeln. Men hon köpte inte alls mina bortförklaringar, utan spände bara blicken hårdare i mig. Nu är ju inte jag den som inte tillfredsställer trånande kvinnor. Sålunda bokade jag in mig på hennes nästa spinningklass.
Trasig
Det hände när jag stod och diskade. Mobilen vibrerade av ett sms, och i blotta överraskningen tappade jag mig helt varvid den gick i tusen bitar. Minst. Funderar nu som bäst på vilket lim som är bäst ämnat för ändamålet. Kanhända är det superlim, epoxylim, trälim eller rent av plastic padding? Den blir nog sig aldrig lik igen, oavsett vilket lim jag använder. I och försig har den varit kantstött ett bra tag nu, så det var bara fråga om tid innan den krasserade totalt. Tror nog kontaktlim blir bäst.
Klart slut
Allt har en ände, allt har ett slut. Visa saker kommer som en överraskning, andra kommer smygande sakta så jag först efter ett tag förstår vad som ialla fall är i görningen, och andra saker kommer inte alls som en överraskning. Göra slut kan alltså göras på så många olika sätt, det kan förtigas på ett raffinerat sätt så det uppenbaras av sig självt efter ett tag vad som gäller. Det tycker jag inte alls om, när det förtigs i flera dagar. Utan jag gillar raka rör, när det kommuniceras öppet och sägs klart och tydligt vad som gäller. Varför gå omkring och vänta och må dåligt i flera dagar på det som ändå är så oundvikligt?
Helt sonika gjorde Klonen och jag slut med julen igår. Vi klädde av granen naken, och symboliskt kastade ut den från balkongen. Sen intog vi en middag på några mezérätter vi hade köpt i Hötorgshallen tidigare på dagen. Det blev ett fint slut på julen.
Bristvara
Trodde jag skulle få börja sova med kvalitet nu igen när jag börjat motionera. Men senaste veckans sovande har varit uruselt. Förvisso var två nätter självförvållade och riktigt trevliga, men resten… Inatt var det riktigt illa, inte många minuters sömn, bara en massa oroliga tankar som for omkring. Vet inte vad det är för fel, ska jag träna ännu mer, eller umgås mindre? Eller bara helt enkelt sluta vara en sån jävla klant?
Emellanåt
Nu är det slut på alla klämdagar. Dagarna då man får klämma på varandra. Men det behöver ju inte betyda att man ska sluta klämma på varandra för det. Det är för klämkäckt för att bara sluta sådär.
Skön, skönare, skönast
Det behövdes ett besök till på gymmet för att den härliga träningsvärken skulle infinna sig. Körde igår bröst, axlar, tricpes och crunsches och nu är det så där härligt skönt i brösten. Ikväll blir det skönare när jag får lite massage av ett par vänliga händer.
En käftsmäll
Härligt med människor med förmågan till framförhållning och respekt för andras privatliv. Första dagen efter två veckor ledigt, får alla med 24 timmars varsel kallelse till en kurs i Gävle. Hur tänkte han då, som skickat kallelsen? Hur ska vi hinna med det, när vi har ett privatliv som vi planerat ihop i god tid? Jag har sonika tackat nej, det fungerar inte för mig med så kort varsel.
Julgransplundring
Det var hur länge sen som helst jag var på julgransplundring senast, och någon inbjudan lär jag inte få längre. Julen är ju nästan slut, glögg fanns det kvar, så varför inte arrangera en egen julgransplundring? Gammal glögg är inte gott, så den måste bara ta slut. Med varm whiskyglögg, pepparkakor och blåmögelost inleddes kalaset stillsamt för att senare övergå till de traditionella ringdanslekarna.
När alla lekarna var slut och vi utmattade kröp in i filmhörnan med Harry Potter, kom fiskdammspåsarna lägligt fram. Vi hoppade över själva fiskdammsfiskeriet och gav oss i kast med påsarnas innehåll direkt. Choklad och nötter satt fint efter alla roliga lekar. När kalaset var slut insåg jag lägligt att det är på tjugonda Knut som julen åker ut, inte på trettondagsafton. Vilken tur att vi inte langade ut julgranen, nu kan vi göra nytt försök att få ut den om några dagar.
Gestaltterapi
Mer, oftare, snabbare, längre och hårdare. Ibland kanske för att det är skoj. Så är tanken att 2009 ska gestalta sig. Cykla ska jag också göra.
Kom tillbaka, allt är förlåtet
Första styrkepasset avklarades igår, efter två månaders uppehåll. Har gjort om schemat lite, gått ned från tresplit till tvåsplit, för att få mer tid för cykling. Blev således rygg och biceps med avslutande crunches. Men oj vad svag jag blivit den här tiden, fick lätta på vikter i alla övningarna, samtidigt som jag medvetet tog det lugnt för att inte överanstränga de otränade lederna och senorna. Träningsvärk är jag inte bortskämd med, sist jag fick det var efter två veckors uppehåll under sommarsemestern. Förväntansfullt la jag mig igår och såg fram mot den kommande träningsvärken nu på morgonen. Men hej vad jag bedrog mig. Känner mig grymt lurad, enda antydan till träningsvärk är i höger vad, och det beror säkert på min konstiga gångstil. Hallå träningsvärk, kom hit och ta mig!