Inte en gång

Det räckte tydligen inte en gång. När jag stannade för att fråga vad i helvete hon höll på med, körde hon på mig en gång till när jag stod still. Då fick hon veta vad jag ansåg om att hålla avstånd (tillräckligt för att hinna bromsa), om körkortsinnehav (att det bör hon vara rädd om), om kärringar bakom ratten (gillar jag inte), var de borde hålla sig istället (hemma vid spisen). Och massa andra smädelser som jag spontant kommer på när någon försöker köra ihjäl mig. Två gånger.

Analsex

Efter nästan ett års uppehåll, kom jag idag ihåg varför det är mest tjejer som går på spinning. Samtidigt kom jag även ihåg varför jag egentligen ogillar spinning. Sadlarna inte är alls anpassade för killar, utan helt och hållet bara för tjejer.

För det första är de alldels för breda och för mjuka, så man sitter inte på sittknölarna, utan mjukdelarna får ta tyngden. Sen är de inte injusterade vågrätt, utan sadelspetsen pekar uppåt cirka femton grader, så ett obehagligt tryck sker mot perenium. Men värst av allt är att den inte går att skjuta fram tillräckligt, det fattas minst 5 centimeter för att knäna ska vara i lod över pedalaxeln. Det är bara att välja, sitta för långt bak och få ont i knäna, eller sitta för långt fram på sadelspetsen och tappa känseln i hela paketet. Därmed är det väldigt oskönt att bara kunna sitta på sadelns främre centimetrar, som dessutom pekar rakt upp. Förstår att tjejerna tycker det är en ren njutning av att köra spinning med dessa förutsättningar. Jag gör det inte, närmare analpenetration än så här kan man inte komma utan att ha sex.

Gjort av smör

Att jag är trött idag har sina naturliga skäl, men resten. Solen lös och jag tänkte ta en lätt runda med min Commencal i Sicklaskiftet så här på årets första dag. Det började redan med att vattensäcken till Camelbaken läkte vid öppningen, varvid en halv sjö bildades i köket. Väl ute frös vattnet i slangen, trots att den var vintermunderad. Men värst var väl att den lilla oansenliga ofrusna pölen fick mig att göra en liten volt med cykeln. Allt gick bra, tills det lätt smatter från bakhjulet. Växeln hade åkt in i bakhjulet och var sned. Drog det rätt och hoppades att det ”bara” var växelörat som blivit böjd. Igen. Har inte cyklat på två månader, och förra gången hände samma sak, snett växelöra. Iofs är det bättre att den går sönder än växeln, men 250 kronor för en liten vinklad grej med hål i, gjort av smör är lite väl dyrt. Särskilt när det är andra växelörat sen jag köpte cykeln i juli.

Är det vad som händer på årets första dag, som sätter tonen för resten av året? Är det så här resten av året kommer att gestalta sig? Eller är det bara en engångsföreteelse?

Volvo!

Krängde på dubbdäcken på fixien igår kväll och i morse tog jag den nya vinterjackan och lyckades komma i vinterskorna. Sen for jag ut på min Pepita och i tjugo minuter drog jag runt i grannområdet och bara njöt av den klara luften och den värmande solen. Jag är tillbaka, jag rullar!

Försenad hjulklapp

Det började glappa både i framnavet och baknavet på fixien. Lagren fram lyckades jag spänna sådär lagomt, så det rullade lätt och slutade glappa. Men baknavets lager lyckades jag inte justera, mer än att för att få det att sluta att glappa, rullade det knappt alls. (det blev många att i den där meningen… fyra stycken). Lämnade in bakhjulet till cykelbutiken som byggt hjulet tidigare i våras. De beställde nya lager, men glappet var kvar efter lagerbytet. De e-postade till leverantören Surly som klämmkäckt tyckte lagren skulle smörjas in, men maskinlager smörjs inte, utan de byts ut. Vilket de på verkstaden ju hade gjort. Så snälla mekanikern bytte hela navet, men då han inte hade ett nav för 32 ekrar utan ett med 36 hål, fick han byta även fälgen. Så jag gick därifrån idag med ett helt nytt bakhjul på garantin. Nu vet jag var tomten bor, på verkstaden på Cykelcity. Även om han kom sex dagar försent.

Gräddfil

Blev lite mer ledighet än vad jag räknat med. Tyvärr. Hade sett fram emot att vara ledig och börja träna styrketräning och köra spinning. Men förkylningen som inleddes med feber några dagar för en vecka sedan, satte stopp för det. Kunde lika gärna jobbat, men det är svårt när det är massa helgdagar som störande inslag. Fördriver dagarna med att ränna på stan och fika med trevliga människor. Trodde jag skulle få göra det idag med, men till och med mjölken i min macchiato surnade till av sällskapet idag.

Slipstvång

När systembolaget försvann från min stadsdel, började kunderna svika även de andra butikerna. Men för några år sen började det hända saker. Vi har fått ett café med mat som komplement till de tidigare existerande pizzeriasyltan och den finare krogen Jesses. I höstas öppnades ett riktigt kafé i höghuset. De har fått vara ifred för mina besök, kaffe har jag hemma, det behöver jag inte få på andra sidan gatan och som kostar tio gånger mer. Farligare är då thairestaurangen som öppnade nyligen vid tunnelbanan. Bara under senaste veckans julledigt har jag varit där och hämtat mat fyra gånger. Men det är ju så gott.

Dagens modeord

Det är tråkigt att vara tjänsteman. Därför byter de ord och namn på saker och företeelser så de verkar roligare än vad de i själva verket är. Allt för att den uttråkade tjänstemannen ska verka mer kreativ än vad han egentligen är. I själva verket är det bara patetisk.

Förr hette det soprum, och det står det på min nyckel som går dit, för det säger jag fortfarande. Soprum. Ett rum för sopor, för det är vad det är för mig det jag går dit med; sopor. Men till för ett tag sen stod det Miljöstuga på huset som härbärgerade soprummet. Miljöstuga? Vad är det, en stuga med miljö i? Miljön finn runt omkring oss överallt, varför då ett speciellt rum? Nu har den patetiska tjänstemannen varit i farten igen och döpt om. Nu heter det Kretsloppsrum. Smaka på den ni! Kretsloppsrum! Vad finns där, ett rumt fullt med kretslopp? Vad kommer det heta nästa gång när vår uttråkade tjänsteman får ett ryck? Återvinningscententral, Framtidslokal, Retroperspektivutrymmet… Ett soprum ä vad det är, inget annat.

Mellandagsrealisation

Vissa tankar ska man inte tänka för många gånger, även om de är tysta. Till slut blir de realiserade. Datorn började bli slö, och då brukar det vara dags att installera om den. Men jag har dragit mig för det, har så mycket installerat och det tar minst en halv evighet att få in allt igen. Så det stannade vid en tanke. En annan tanke jag fick imorse däremot, var att så här i mellandagarna åka in till stan och beskåda mellandagsreahysterin. Men tanken avbröts av ett frenetiskt tuggande av hårdisken som sa ifrån att nu är jag trött på det här, jag lägger av. Den kraschade helt, och ville inte ens bli läst som slav i en annan dator. En timme senare var jag hemma igen med en ny hårddisk och tanken att installera om allt blev till slut realiserad, mitt i mellandagsrealisationen.