Kategoriarkiv: cykel

Glömde Soma

Soma glömde jag bort. En silvrig 4one5 i stål den också. Gjord för gaffel med 80 mm slag, eller 440 mm längd. Pris enligt Dane på North American Flyers 3700 kr med ca 1-2 veckors leverans. Provcyklade Jonas Soma igår, skön hoj! Men hans är 17″ och den kändes lite för lång. Så isåfall är det en 15″ som gäller. Den har samma TT/CC Effective som min Salsa.

Valet står nu mellan:

  1. On-one Inbred, röd, 1900 kr med leverans oktober från UK, gaffel 4-5″ slag (100-125 mm)
  2. Surly 1×1, svart, 4175 kr med två veckors leverans från Cyclecomponents i Karlstad, gaffel 80 mm slag och 413 mm lång, stel gaffel ingår
  3. Soma 4one5, silver, 3700 kr, leveranstid cirka 1-2 veckor från Dr Spoke / North American Flyers, gaffel 80 mm slag eller 440 mm lång

Inbreden finns alltså inte förrän i oktober samt är gjord för längre gaffel än vad jag har, för 100-125 mm slag.

Surlyn är snygg i svart och en stel gaffel följer med. Funkar nog på stan och grusväg, men på stök & bök i Hellas tror jag inte det i längden blir bekvämt, jag vet inte. Surlyns geometri är gjord för en gaffel som axel-krona är 413 mm. Min Marzocchi MX Comp är ca 450-460 mm (självmätt). Så ramen kommer att vara ca 40 mm för hög fram…

Slutligen Soma då som tyvärr bara finns i silver, se själva Jonas cykel. Men som är gjord för en gaffellängd på 440 mm, alltså bara nån centimeter fel. Soma verkar i geometrin passa bäst.

Men hur fungerar det med QR (quick release = snabbkoppling) och horisontella dropouts? Jag har ett par Mavic Crossride hjul med snabbkoppling. Är tuggnuts lösningen, eller måste jag försöka byta axeln till gängad axel, eller köpa helt nya hjul?

Många frågor, få svar. Vill inte köpa grisen i säcken, det ska bli rätt från början, utan ånger och strul.

Jakten på en ny ram

Vissa har bättre ögon för detaljer. Jag hade inte märkt det, men Loffe såg de direkt efter fikat på Stortorget i juni. Min första mtb, Scott Tampico, som nu är konverterad till singlespeed, har fått en smäll på vänster kedjestag så den är lätt intryckt. Och det är väl tyvärr inget att göra åt, aluminium bankar man liksom inte ut. Och den kan ju gå av när som helst med katastrofala följder, en knäckt ram i en utförslöpa är inget att leka med. Kör med feta däck, så det är inte många millimeter tillgodo mellan däck och ram, så med en lätt skev baksving är det meckligt att montera på bakhjulet.

Så jakten på en ny singlespeedram börjar. Min kravspec är ganska modest anser jag. Ramen ska ha horisontella dropouts, så jag slipper kedjespännare; kunna härbärgera min framgaffel Marzocchi MX Comp med 85 mm slag (ca 465 mm lång) utan att geometrin skiter på sig; ha ett bra pris; samt ha en snygg färg. Tycker jag inte är så hårda krav, men många ramar faller på gaffellängden, de vill ha kortare gaffel eller längre.

Många rekommenderar en On-one Inbred, en stålram med horisontella dropouts. Mycket bra pris, 139 pund, cirka 1900 kronor plus frakt (ca 1000 kr) från Storholmarna. Tyvärr finns den bara i rött. Det kanske jag kan leva med. Större tyvärr är att den inte finns i lager förrän i oktober. Jag vågar inte köra på Tampicon så länge. Vill ha en garanterat funktionell ss till SM:et i september.

Ett annat alternativ är en Surly 1×1, också en stålram. Finns hos Cyclecomponents för 4175 kronor med en leveranstid på 12 dagar. Då ingår till och med en stel framgaffel, om det nu är nåt jag gillar. Vet inte, andra kör med det, så jag får väl prova helt enkelt. Men jag vill gärna sätta på min Marzocchigaffel för komfortens skull, vilket geometrin med nöd och näppe kan ta.

Så valet står mellan en röd för 3000 kr med leverans i oktober eller en svart för 4200 kronor med leverans på två veckor? Vilka i-landsproblem! Men svart är vackert, svart är snyggt, svart är stilfullt. Jag funderar ett tag till.

Blåbär i skogen

Skogen är full av blåbär, de har mognat rekordtidigt. Så det var många som var ute och plockade i skogen idag.

Samtidigt trampad jag, Johan och Klonen runt i Sicklaskiftet några timmar. Klonen kämpade på i sin egen takt. Ramlade av ibland och dök upp lite senare med ett blått flin och vad vi trodde var blodiga knän.

Skogen var full av blåbär. Och så var det vi tre!

Jag skämdes


Inte kan man ha lilla klingan fram i rostfritt stål, när de andra två är i svart aluminium? Hur skulle det se ut?

Det tog ett tag, men tillslut kompletterades de två befintliga Stronglightdreven med ett tredje. Ordningen är återställd. Det är mycket viktigt med stil och enhetlighet på cûkeln. Nu kan jag sluta skämmas och slippa gömma mig bakom buskarna i skogen.

Kollektiv cykelabstinens

Markus F har cykelabstinens, han skriver om det i sin blogg. Verkar vara ett kollektiv trauma just nu, kanske på grund av det myckna vädret. Det har istortsett regnat i en vecka nu. Jag tycker det räcker.

Jag har alltså också cykelabstinens. Det var tre veckor sedan sist, jag vill ut och cykla. Först var det midsommar och juniorläger i Malmköping i en vecka. Sen var det en regnig vecka i Paris. Nu kan jag bara skylla på att Klonen är här och han gillar inte att cykla när det regnar. Än. Ska försöka få det ur honom.

Funderar på hur jag ska stilla min cykelabstinens? Räcker det med att glana på Tour de France, eller måste det till annat? Som absinth? Eller… äh, får väl dra på lycran å smyga ut imorgon bitti.

Museispårvägens 29:er

Skulle iväg och hämta färgprover från Malmakvarns hållplatskur som ska målas om. Tog museispårvägens tjänstefordon, en röd Monark och trampade iväg. Kortaste vägen är att cykla på banvallen, bredvid spåren. Sadeln var för hög, så det var ståtrampa som gällde. Men då cukeln är en 29:er singlespeed så var det lika bra. De finns ju bara ett läge när man singlespeedar; stående på maxfart. Skönt med stora feta 28″-däck när sliprarna ligger med 60 centimeters mellanrum. Nu är den värsta cukelabstinensen tillfredsställd.

Fortfarande oskuld

Jag trodde jag blev av med oskulden för tjugoåtta år sen. Men icke sa nicke. Jag är fortfarande oskuld! Illa, hur kunde det bli så här?

I ett svagt ögonblick (whisky) i våras kom jag och Elin överens om att försöka köra Vätternrundan nästa år. Jag glömde bort det ett tag, men sen påminde hon mig om det. Sedan dess har jag gått och funderat på det. Tja, varför inte? Köpte ju mig en landsvägscykel förra året, och har sagt att jag ska köra vättern innan jag fyller femtio. Så jag är iallafall mentalt beredd.

Fick alltså veta idag av alexcykel på det beryktade forumet Happymtb att jag fortfarande är oskuld. Cykeloskuld! Vilket man är enligt honom om man inte cyklat vättern. Antingen har man gjort det eller inte. Jag har inte gjort det, alltså är jag oskuld. Fortfarande.

DFL-pungsvetto

Happymtb florerar en del utryck. Bland de fyndigaste anser jag vara XC-svetto. Det myntades av Calle F i en tråd där många försökte förolämpa varandra med olika tillmälen. Det gick inte, några började använda det som beteckning på sig själva. Med viss självironi. XC står för cross contry, eller på svenska mountainbike (!). XC-svetto är en person som elitsatsar väldigt hårt och seriöst och därför har en lätt och snabb cykel för bland annat långlopp. På sina turer har en xc-svetto bara med sig pump, slang och en vattenflaska.

Efter ett tag dök ordet AM-fetto upp, i analogi med xc-svetto. Det var fyllt med ännu större portion självironi. AM står för all-mountain, eller på svenska stigcykling. En AM-fetto cyklar hellre på tekniska stigar och har en vattenryggsäck med allehanda prylar i. En am-fetto fikar gärna och käkar Snickers på sina turer, därav den lite korpulenta framtoning.

Igår på Nattkatten körde kollegan Micke sin första alleycat och med sin vilsenhet i stan hade han svårt att hitta. Trots min utlånade Gatukalender nedstoppad i sin bralla kom han sist. Han blev därmed DFL, dead fucking last. När jag återfick min kartbok var den lätt fuktig och luktade lite. Så jag döpte honom till DFL-pungsvetto!

Nattkatten

Ännu en alleycat avklarad. Denna gång var jag banläggare. Nattkatten med start på Riddarholmen klockan 22:00. Två etapper med totalt 20 kontroller kors och tvärs över kullersten genom hela Gamla stan. Några extra spänningsmoment dök oplanerat upp. En hamnade i handgemäng med en hel restaurang på Stora Nygatan. På Stortorget stod en gubbe som viftade med knytnäve, sparkade, knuffades och var tydligen lite småjobbig. Högvakten stoppade några med bajonett och undrade vad som försiggick. Men detta är vad jag fått mig berättat. Själv stod jag på Riddarholmen och prickade av vid etappbytet. Helt obekymrat om den våldsammaste katten någonsin.

Prisutdelning och eftersläckning skedde i vanlig god ordning på Embargo. Ölen alla beställde var väldigt läskande och god med sin citronsmak. Men från tredje ölen blev det fatöl istället. Fulölen vi först blev pålurade var inte ens folköl! Hemfärden blev ovanligt rak och snabb.

Cyklist? Dra åt helvete!

Cyklade ned till Sickla köpkvarter för att köpa Vissa Saker idag. Det fanns stora parkeringsplatser, höga parkeringshus och parkeringsplatser utefter gatorna. För bilarna. Men inte ett enda cykelställ! Hur tänker affärsinnehavarna och köpkvarteret egentligen? Selekterar de ut sina kunder? Bara vissa kunder är välkomna?

Är det några som missat senaste tidens debatt om miljöförstöring? Om jordens kommande undergång? Att det är bilåkandet som är största boven?

Om de vill ha dit alla sorters kunder och brytt sig det minsta om miljön, skulle de självklart i samma omfattningen som de byggt parkeringsplatser för bilar, byggt cykelställ. Men då de inte byggt ett enda cykelställ måste motsatsen råda. Jag kan inte dra annan slutsats än att de inte vill ha ditt cyklande kunder. ”Är du cyklist? Dra åt helvete, vi vill inte ha dig här!

Bra, jag vill inte vara er kund. Ni förstör min planet. Jag cyklade till Gullmarsplan och handlade istället. Sickla köpkvarter; ni kan dra åt helvete!