Kategoriarkiv: velo noir

hälsa, velo noir

Sjukgymnasten frågade

2 kommentarer

– Vad skulle du säga om jag ger dig cykelförbud?
– Jag vägrar åka tunnelbana, svarade jag snabbt.

Ryggproblemen har inte blivit bättre på de här sex veckorna. Tvärtom, de har nog blivit sämre. Därför ville hon att jag ska avhålla mig helt från cykling, då det är där jag får problemen. Men jag vägrar åka tunnelbana bland pöbeln. Mot löftet att ta det lugnt så att ryggen inte belastas, fick jag dispens att cykelpendla, men inte träna hårt.

Det här kommer bli århundradets utmaning. Att ta det lugnt när jag cyklar till jobbet. Jag vet ju inte ens hur man gör, för att cykla sakta.

velo noir

Huvudlöss

Lämna en kommentar

Det är ärftligt, jag vet. Min mor har inte gratulerat mig på min födelsedag de senaste åren. Hon har helt glömt bort att jag finns. Blev påmind om det mitt på Götgatan då jag insåg att jag hade glömt hjälmen! Första gången någonsin, cyklar aldrig en meter utan hjälm. Det var iallafall inte värre än igår, då jag först i trapphuset kom på att jag hade glömt cykeln. Funderade ett tag, om jag skulle vända och hämta hjälmen, eller fortsätta och köra med huvudet så inget händer. Jag fortsatte.

På hemvägen hade det blåst upp till halv storm. Jag överdriver inte, det var vindbyar på över 12 m/s. Då insåg jag ännu en sak. Att förutom det där med att ta det lugnt så inget händer, existerade inte längre. Det var att min ursnygga cykelkeps från Rapha satt kvar på huvudet, trots fartvinden och den halva stormen. Snacka om god passform!

cykel, hälsa, velo noir

DNS

Lämna en kommentar

Det verkar vara lite olika från dag till dag. Förra lördagen var det inga problem att hänga med klungan på träningen. Backintervallerna i torsdags gick också utan smärta. Visst, ryggen märktes av, men aldrig så det gjorde ont. Men så igår gjorde det så jävla ont att jag inte orkade nånting uppför, så för att inte sinka de andra, släppte jag redan i Tungelsta. Resan vidare till Farsta gård gick inte snabbt. All kraft var borta.

Så när jag vaknade imorse insåg jag att om det inte gick bra igår, hur bra kommer det då gå idag på Roslagshösten? Risken är att jag står där ute i Roslagen och inte förmår att trampa mer. Så beslutet blev att jag inte ens åkte dit.

Nu är jag mäkta besviken på det här. Tycker inte jag märker någon förbättring efter 5 veckor sen jag var hos sjukgymnasten. Tvärtom, tycker det verkar som en försämring. Få se vad sjukgymnasten säger på torsdag, för det här orkar jag inte med. Ok att det kan ta tid, men kan jag inte få märka en liiiiten förbättring iallafall?

velo noir

Cykelpolopolare i Polen

Lämna en kommentar



Näe, vilken dålig rubrik. Den är inte ens sann. Några kompisar i Polen har jag inte. Dock känner jag en enorm eufori efter att spelat cykelpolo för första gången på två år. Det var ju hur dretkul som helst! Varför har jag gjort uppehåll?

Hittade polocykeln i förrådet i veckan och kollade att den fungerade. Pumpade upp däcken och satte på några skrotpedaler jag hittade i en låda. Borrade upp Klonens klubbhuvud så den vägde lite mindre.

Gav mig själv godkänt, då det var första gången på två år (vad jag upprepar mig). Ska spela varje söndag det är möjligt i fortsättningen, så jag kommer bli bättre.

Förr körde nästan alla på fixedgear med tunga växlar. Jag gick över till mtb med med frihjul, bara broms bak och poloutväxling för två år sen. Vilket de flesta också har gått över till. Vilket gör att spelet blir snabbare och kvickare. Och jag hängde inte riktigt med.

Först nu ser jag på bilden, att min klubba matchar cykelmärket! Tog bara tre år för mig att upptäcka det. Vilken Sherlock Holmes jag är.

cykel, hälsa, träning, velo noir

Sitt fint, vacker tass

Lämna en kommentar

Fortfarande är det sommar, även om solen går ned tidigare och tidigare. Dock inget som ställde till problem idag när vi börjar träningen klockan 10. Ove leder och styr med järnhand. Han säger ifrån, styr upp och manar på. Vilket gör att gruppen är hyfsad jämn, även om det alltid finns avarter som ska spurta och frihjula.

Börjar lära mig sitta med rak rygg, men det tar emot ibland i vissa backar. I det stora hela fungerade jag, cykeln och kroppen ända hem. Till skillnad mot förra lördagen, då jag fick släppa vid Jordbro för ryggen bromsade upp benen från att prestera. Så det går iaf åt rätt håll. Så sakta.

har väl påpekat det förut, tolamåd är inte min grej. Kan inte ens stava till det.

dryck, hälsa, velo noir

Går det inte att laga med silvertejp är det trasigt

3 kommentarer

Fick tips på en sjukgymnast på Funbeat som själv cyklade, så det lovade gott. Det första jag ser när jag kom in var en Taxc-träjner. Hon klämde och vre på mig lite, och jaha, diskbråck. Farbror börjar bli gammal.

Nu tror ju inte jag att det beror på cyklingen. Större delen av min vakna tid besitter jag kontorsstolar. Åtta timmar på jobbet och några till hemmavid. Men det är vid cykling jag får ont. Det började i våras och har bara blivit värre. Fick ju bryta Vätternrundan pga svåra smärtor. Efter det har jag mer eller mindre lärt mig acceptera smärtan. Efter semestern har det eskalerat. Och det förtar träningsglädjen och fartresurserna.

Hon tejpade min rygg för att jag skulle lära mig inte böja på ryggen. Så fort tejpen stramar så rätar jag på ryggen instinktivt. Försök ta på er ett par skor och knyt dom utan att böja ryggen det minsta. Lycka till, klockan tickar…

Såhär två dagar efter besöket är jag trött i ryggen. Det är jobbigt att inte använda ryggmusklerna. Fråga mig inte hur det hänger ihop. Tror hon gjorde nåt voodoo på mig.

När vi sen skulle kolla min sittställning på träjnern, vinklade vi ned sadelspetsen för att jag lättare skulle kunna sitta fint utan att krumma cykeln. Det kändes som jag svankade som en anka, men jag var rak och fin i ryggen sa hon. Då frågade hon om jag tävlar. Eh?! För enligt UCI får inte sadeln vara vinklad hur som helst. En sjukgymnast som rabblar UCI-regler. Det ni!

Träning bör jag nog undvika de första dagarna på behandlingen, men hon ordinerade faktiskt whisky på direkt fråga. Så det är vad denna helgen gör ut på i brist för cyklistisk cykling.

cykel, träning, velo noir

Knyppling nästa

Lämna en kommentar

Antagligen har jag nåt skit i kroppen, eller så är nåt annat fel. Bara för några veckor sen kunde jag cykla 32 km/h i rullsnitt utan problem. På Tour of Jamtland blev det 34. Nu får jag slita som ett djur för att klara 30! Nån som har en idé vad som fallerar?

Fick leda idag igen, och det är ju klart, vi var bara sex stycken som fick köra belgisk kedja. Då får alla slita hårt helt enkelt.

Fick iaf beröm efteråt för bra ledarskap. Men jag vill ju bli snabb igen! Får vila tills på lördag.

cykel, velo noir

Hopp om bättre cykling

Lämna en kommentar

Ride of Hope – Dag 9: Uppsala – Stockholm

Prolog: För att ta sig till Uppsala och starten av Ride of Hope, gäller SL och cykling. Vi blev ett gäng med jämn och god fart som tog oss från Märsta till Uppsalas fashionabla förortsparkering.

Peloton: Någon gång ska vara den första! Tappade en flaska vid gasklockorna och von Anka slog i mig så jag vände och hämtade den. Kanske inte det mest begåvade jag gjort.

Valde en 28-30 grupp, men det var väldigt ryckigt och ojämnt. Vi var för många i gruppen – över 25 stycken – och en del som var väldigt ryckiga. Har nog aldrig bromsat så mycket i hela mitt liv – trampa två tag och bromsa… spurta bromsa spurta bromsa… dags å byta bromsbelägg.

Epilog: Trevligt sällskapet, fint väder och bara en punka som smällde som en kanon, men de såkallade ledarna var inte så pigga på att stanna och vänta in inte. Så den punkterande fick gå par hundra meter med utblåst däck. Ingen vände och hjälpte till. Schyssta ledare!

Nå, som någon skrev på Facebook, ”ett Upplandshärke”. Nästa gång betalar jag startavgiften och gör nåt annat mer konstruktivt istället. Det här var ju utan allt hopp om behaglig cykling.