Etikettarkiv: Fredrikshof

cykel, träning, velo noir

Timid och snäll

Lämna en kommentar

Liksom alla är lite ringrostiga i början på säsongen, var även jag det som ledare igår. Jag ledde en grupp med planen på snitta 26+. Det var grymt tungt i den hårda motvinden att köra master de första 15 kilometerna, men jag fick beröm för insatsen. Men jag fick även en del synpunkter, vilket jag alltid tacksamt tar emot. Ulrika hade berättigad synpunkt att roterar jag över till högerledet, kan jag inte öka farten om inte vänsterledet kommer upp. Självklart ska jag då sänka farten så första kvinna i vänsterledet kommer upp. Stor miss av mig! Får skylla på att Jordbro industriområde är magisk på nåt sätt, där vi gärna trissar upp farten, för det är nästan alltid medvind där.

Men värsta synpunkten kom från killen i röd jacka, som undrade vad som hänt med mig. “Du är så tyst och snäll idag!”. Var det där negativ eller positiv kritik? Jag håller hårt på att vi håller raka och snygga led, att vi cyklar snyggt. För med snyggheten kommer säkerheten automatiskt. Men så här första dagen var jag var lite ödmjuk och förlåtande. Nästa gång – då jävlar ska vi minsann cykla snyggt igen!

Allmänt, velo noir

Vårluft i däcken

Lämna en kommentar

På förekommen anledning måste jag få påpeka vikten av att alla har bytt till vårluft i däcken. Det har kommit till min kännedom att det cyklar omkring cyklister med vinterluft i däcken. Det går absolut inte för sig efter 15:e april. Jag kommer att göra stickkontroller runt om i Stockholm för att säkerställa att alla har vårluft i däcken.

Det är mycket enkelt att byta till vårluft nämligen. Bara släppa ut all luft i samtliga däck, och pumpa i med fräsch och ny härlig vårluft. Cyklingen kommer att gå så mycket enklare med vårluft.

Glöm inte att kramas i trafiken och cykla snyggt!

dessa gula blommor har ingenting med gula ventilhattar att göra,
 och har ej kommit till skada vid författandet av detta blogginlägg
cykel, träning, velo noir

Dagens hjälte

Lämna en kommentar

Det var med stora ögon som nybörjarna vid dagens nybörjarträning betraktade hur jag snabbt grep in vid punkteringen och utan rädsla för mitt eget liv avlägsnade dessa jävulens påfund. Bästa bloggläsare, här måste jag i min egen självgodhet få slå mig på mitt håriga bröst. Jag har återigen räddat världen från total undergång genom att förpassa gula ventilhattar till de sälla jaktmarkerna. Eller låt oss säga ner i diket. 

cykel, dryck, velo noir

Utbildning för fikaledare

2 kommentarer
Håkan, Ulf och Robert kör hårt med teoridelen

För några veckor sen var vi på fikaläger på Mallorca, vilket jag skrev om för cirka en vecka sen här på bloggen. Nu har turen kommit till fikaledarna. Det är viktigt att en fikaförening som Fredrikshof har välutbildade fikaledare så det inte händer olyckor runt fikabordet.

Dagens kurs hölls hos Bike Village ute i Orminge som välvilligt lånade ut delar av sin cykelbutik. Robert och jag hade missförstått det hela, och hade cyklat dit ut! Självklart skulle vi tagit varsin enskild bil, fikaförening som vi är. Fyyyy på oss.

Kursen innehöll fyra block, och vi började med klubbkunskap och vad det innebär att vara fikaledare i Fredrikshof, förmåner, skyldigheter, policy och försäkringsfrågor mm.

eder kära bloggare övar på bakelseintag
Foto: Robert Hultén

Block nummer två avhandlade före, under och efter fikat där vi trycker på genomgången innan fikat, säkerhet, teknik och taktik vid kakbordet.

Efter lunch kom ett pass om träning och teknik, dels för den enskilde och hur man gör fikat intressantare och roligare, grundläggande näringslära, olika fika- och bakelseövningar för att göra fikat mer omväxlande och rolig för våra deltagare.

Det var en mycket givande kurs och det var kul att få träffa andra entusiastiska fikaledare. Jag ser redan fram mot del två av kursen, och det har viskats om att den ska genomföras på ett rosteri.

cykel, dryck, träning, velo noir

Cykla med någon annans ben

Lämna en kommentar
Caroline i andäktig väntan på Myrans genomgång

Ett säkert vårtecken är att landsvägsträningarna börjar, och igår var det alltså dags. Trots att termometern visade på minus två någon timme före den nya samlingstiden klockan nio, räknade huvudledaren “Myran” ihop inte mindre än 70 cykelsugna entusiaster vid Farsta simhall! Då ska ni veta ni som inte vet, att Fredrikshof har träningar på flera ställen runt “stan”, så totalt en träningsvecka kan det vara flera hundra som samlas runt om i storstockholm. Vi ska även minnas att träningar har genomförts hela vintern, men nu är det landsvägspremiär.

Som vanligt delade vi in oss i flera olika fartgrupper, beroende på tillgång till ledare, och jag tror vi var minst sex ledare. Jag kan ha fel. Jag och Mika samlade ihop 13 sugna nybörjare för att lära dom den ädla konsten att cykla i grupp. Mika tog täten och körde master ner till ECI-milen i Huddinge, den som jag och Caroline inspekterade för två veckor sen. Nu var all dödsis borta, utom på ett ställe. Men istället var det en förskräckligt massa dödsgrus på cykelbanorna.

Mika redogör hur tvåpar går till.
Jag min slarver har kastat handskarna.

Väl framme vid ICE-milen, förklarade vi för alla spänt lyssnande nybörjare hur tvåpar går till, vilket vi sedan praktiserade tre vändor. Sen körde vi jaktstart fram och tillbaka, och det var då jag noterade att det här inte alls var samma ben jag hade på Mallorca under veckan. Det måste ha skett en hemsk förväxling någonstans! Jag måste helt enkelt fått någons annans ben. Därav uppstår frågan; vem fan cyklar omkring med mina superpigga ben?!

På hemvägen körde vi grupptempo och det gick ju bra, trots någonannans ben (mutter morr). Och som vanligt avslutade vi med fika på Farsta gård och jag tog den superba raggmunken med fläsk.

Vi hade inga incidenter mer än en punka i foten av Farstakrossen. Det måste ligga en förbannelse i den kurvan, många har fått punka just där. Lite komiskt kanske, då det är i foten av sista backen på alla träningsrundorna. Dock så lärde sig två killar den hårda vägen att tunga hybrider inte var optimalt, de kom hopplöst efter i varje backe. Men alla var med hem! Vi lämnar ingen bakom oss på nybörjaträningarna.

cykel, dryck, hälsa, resa, semester, velo noir

Fikaläger 2013

Lämna en kommentar
Velodromcykel i Seneu. Foto: Johan Hansson

Fotografera med en iPhone under fart är väl inget jag rekomenderar. Därför blev det mest fotograferande vid den obligatoriska lunchfikan. Därav gick rykten på Facebook att vi inte alls var på ett cykelläger, utan ett fikaläger. Inte fel det heller faktiskt. Minns vad jag sagt, “har du inte fikat, har du inte cyklat”.

Alltså dags för mitt andra besök på Mallorca, även denna gång för att cykla. Den här gången på en hyrcykel, och hur min perineum mår efter hyrsadeln tänker jag inte gå in på. Men kan avslöja att det är riskfritt att sova sked med mig några veckor framöver.

Dag 1, fredagen den 29 mars, Sineu och velodromen
Första dagen började med lätt förvirring, verkade som någon flyttat om alla orterna. Men efter lite konfererande med en riktig karta, kom vi till slut till velodromen i Seneu. Som små kalvar på årets första grönbete svischade vi runt av glädje, varv efter varv. Sen drog vi till Petra och fikade på torget.

Sträcka: 89 km
Total höjdstigning: 502 m
Rulltid 3:29

Dag 2, lördagen den 30 mars, Lluc-backen

Äntligen dags för lite klättring! Det var hård motvind upp mot 11 m/s och ännu mer i byarna. Ryggen fick slita hårt och redan efter fyra mil, ville jag hoppa av och vänta in den lugna gruppen som skulle komma efteråt. Men jag fick stå och sträcka på mig en stund under pissepausen, och så blev jag övertalad av de andra att fortsätta med, så då gick det bra igen.

Lluc-backen tog jag sen i mitt eget tempo men var iallafall tvungen stanna några gånger för att få sträcka på ryggen. Men både benen och andningen hängde med, inga problem som helst där. Som sällskap hade jag Bosse som låg bakom och peppade. Inte konstigt det gick bra uppför med honom efter sig.

Sträcka: 88 km
Total höjdstigning: 1005 m
Rulltid: 3:46

Dag 3, söndagen 31 mars, svenskdagen i Petra

Discoglenn, jag och Glenn Magnusson.
Även flaskan ville vara med på bild.

Påskdagen är tillägnad svenskdagen, dagen då alla svenskar på ön sammanstrålar på det lilla torget i Petra för fika. Robert var guide och med på turen var förre förbundskaptenen Glenn Magnusson och självaste Discoglenn! Vilken ynnest!

Vi kom lite för tidigt till Petra, så de andra drog till en backe medans jag ägnade mig åt lite spårologi och spanade in den nedlagda banvallen genom Petra, då järnvägen numera går runt om.

Sträcka: 82 km
Total höjdstigning: 453 m
Rulltid 3:22

Dag 4, måndagen den 1 april, Cala de Sant Vicenc

Ulf gillade tårtan

Det regnade under natten, så det var blött på asfalten på parkeringen vid samlingen. Guiderna avråder oss att cykla när vägarna är blöta, då det är mycket halare än hemma. Några av oss bestämde därmed för att vänta några timmar och ta en fikatur. Peter drog som ett lokomotiv oss ner till Cala de Sant Vicenc. Men vi kom dit så tidigt och tog det lugnt dit, så jag orkade aldrig äta upp hela mackan.

Sen åkte vi till Can Picafort för där fanns det tydligen någon fantastisk jordgubbstårta. Det blev även lite butiksspring i jakt på diverse pryttlar.

Sträcka: 53 km
Total höjdstigning: 239 m
Rulltid 2:12

Dag 5, tisdagen den 2 april, Orient

Foto: Ulf Eriksson

Dags för nästa klättring, en bekant från förra året. Jämför vi Orient med Lluc så är den senare mer jämn och det är lättare att komma in i bubblan som Bosse sa. Uppför Orient är det mer varierat, jag fick aldrig det där flytet. Förty kämpade jag mig upp  med ben som denna gång började bli möra efter fem dagars cykling. Och höften var ju dret som vanligt. Bara bita ihop, gnissla tänder och hålla inne tårarna för smärtan.

Utför är det sen inga problem, bara krypa ihop och ta kurvorna på bästa sätt. Började dock bromsa in lite före en del skarpa kurvor när mätaren visade 62 km/h. Vet ju aldrig vad jag möter runt hörnet, kan vara en omkörande bilist, grus på vägen, potthål eller vatten.

Sträcka: 116 km
Total höjdstigning: 1093 m
Rulltid 4:47

Sammanfattning

Magiskt vackert över Alperna

Fem härliga dagar, lite kortare än förra gången. Men med svår smärta i höften så får det inte knapra smärtstillande hur många dagar som helst. Hemresan blev galet fjortisfnittrig med Helene som sällskap. Fick henne att byta ansiktsfärg flera gånger om. Jag är en mästare på pinsamheter. Bästa var när vi var fyra personer som körde belgisk kedja genom terminalerna på Kastrup vid flygbytet.

Trevligaste var alla människor att cykla, dricka öl med, skratta och ha kul. Sämst var hotellets wifi som bara fungerade mellan midnatt och 6 på morgonen.

Sträcka: 428 km
Total höjdstigning: 3292 m

Bilder
Vi rundar av denna torra reseberättelse med blandade sköna bilder. Fler bilder finns på Dropbox.

Foto: Johan Hansson

Två gubbar. Foto: Peter Mörk

Även jag kan få en PB-rand/mupprand, juniorband. Foto: Ulf Eriksson
Kartläsning är A och O
resa, semester, velo noir

Lätt packad

2 kommentarer
räcker antalet tröjor tro?

Normalt brukar jag resa lätt packad, ett par rena strumpor och en tandborste räcker för min del. Men nu stundar en cykelsemesterresa annorstädes och för att maximera tiden på cykeln och minimera tiden i tvättstugan, satsar jag på att så långt som möjligt ha med mig cykelkläder för alla sex dagarna. Den tanken fick jag bekräftat med rådet att jag måste ha minst en cykeltröja per dag, och gärna några extra! Jisses, är det så ni tjejer gör, byter tröjor mitt under cykelpasset? Men jag har bara fyra Assosbyxor, så det får bli fyra uppsättningar av allt och så får jag väl handtvätta två omgångar.

Men detta får inte plats i lilla resväskan, så jag får ta den stora istället. Men den kommer bara bli halvfull – vilket iochförsig är andemeningen med hela det här inlägget – så det är väl liksom lika bra att ta med de där bra-å-ha grejerna iallafall, som alla de 20 cykeltröjorna jag har. Så blir fröken glad, och glada flickor tycker vi om. Och här mina vänner, ska vi nu ställa oss frågan, varför har jag 20 cykeltröjor? Bra fråga, mycket bra fråga… Kan någon ge mig svaret?

velo noir

Vårpremiär på dödsis

2 kommentarer
skönheten och odjuret

Vårpremiär med räcern tillsammans med Caroline! Tänk att cykling kan göra människan så lycklig. För vad annat kan vi inte bli än lyckliga av härlig värmande sol, kvittrande fåglar och trevligt sällskap.

Vi körde nybörjarrundan för att inspektera den inför starten lördagen den 6:e april. För det mesta torra fina vägar, men cykelbanorna innehöll lite väl onödigt spännande partier med blankis, snö, sorbé och dödsgrus. Caroline körde på med dödsförakt över blankisen, jag tog det mer försiktigt, tänker inte vurpa nu såhär fyra dagar innan. Hoppas skiten hinner töa bort på de kommande två veckorna tills nybörjarträningen börjar. För det här var grisigt, det är sällan man får sprut ända upp på hjälmen och nu är det stopp i avloppet efter avspolningen av cykeln.

cykel, velo noir

Långt ner i halsen

Lämna en kommentar
Foto: Lena Bernström

Idag var det Hjärt- och lungräddningskurs för ledare och funktionärer i Fredrikshof i Östermalms föreningsråds lokaler. Det dök upp både obekanta och bekanta ansikten, bland annat exet Gunilla jag inte träffat på ett tag. Kul att se att hon lever! Försökte pressa henne på hennes åsikt om håret i mitt ansikte, men hon var som vanligt alltid lika diplomatisk. Trots detta nederlag, fick jag öva på hångel. Det är inte ofta vi får vara på kurs där hångel ingår i kursplanen, så det är klart jag passar på.

resa, velo noir

Apelsinklyftor och strulande powerpoint

Lämna en kommentar
andäktigt lyssnande

Idag är det tjugoen dagar, eller för den delen exakt 3 veckor, tills vi åker till Mallorca. Därav hade vi ikväll en kickoff på Östermalms föreningsråds lokaler och det var många som slöt upp. Kanske inte alla 100 Hofvare som ska flyga ned, men en stor del av den. För så är det, vi kommer vara cirka 100 cyklister från Fredrikshof som iår ska ned till Mallorca för en veckas cykling. Vi fick Norwegian att sätta in ett extra flygplan bara för oss, då de inte börjat flyga på den rutten så tidigt på året. Vi tycker det hör till en av självklarheterna att varje cykelklubb med aktning, har ett eget flygplan till Mallorca.